Hem » entreprenören
Kategoriarkiv: entreprenören
Delta i arbetet med att utveckla näringslivs- och företagarpolitiken!
Liberala Företagare med Lars-Åke Davidsson, Gunnar Pihl, och undertecknad, har tillsammans med riksdagsledamöterna Armar Teimouri, Joar Forssell, Johan Pehrson, Helena Gellerman, bildat en arbetsgrupp kring företagar- och näringslivsfrågor.
Vi kommer gemensamt att ta fram en kommunikationsplan för hösten och skriva gemensamma artiklar. Aktuella frågor att lyfta är t.ex. generationsskiften, sänkt skatt för första anställningen samt för unga samt trygghetsfrågorna.
Från Liberala Företagares sida ska vi bidra med storytelling av nuvarande politik och dess effekter för fram för allt småföretagare. Vårt gemensamma mål här är att bygga en bild av möjligheterna samtidigt som man pekar på hinder på vägen. Liberala Företagare ska också bidra med reflektioner under respektive punkt i Liberalernas budgetmotion.
Från Liberala Företagares perspektiv har vi kunnat konstatera att vi har tappat bort företagarfrågorna inom Liberalerna och vår strävan är att Liberalerna åter bli det självklara partiet för företagare att rösta på. Därför reagerar vi mycket positivt på Nyamko Sabunis ord att ” Vi måste se till att svenska företag kan öka sin konkurrenskraft”.
Den gemensamma arbetsgruppen, budgetmotionen och Sabunis ord visar att Liberalerna tagit ett rejält kliv framåt avseende företagar- och näringslivspolitiken.
Inför valet 2018 och de debatter som förevarit fram till denna sommar visar egentligen inget parti har pratat om företagarfrågor, och framför allt småföretagarfrågor. Men för att kunna inta den position vi strävar efter krävs att vi har en politik som är framåtsträvande och inte bara utifrån det som Januariavtalet innebar.
Företagar- och näringslivsfrågorna hänger även ihop med infrastruktur, ren näringspolitik, glesbygdsfrågor och utbildning. Vi vill därför också utveckla och förklara hur vi bygger välstånd.
Samtidigt berörs den miljon småföretagare som kör enskild firma, och som är en väldigt stor väljargrupp, av trygghetsfrågorna samt skattefrågorna. Vidare behöver vi arbeta med stöttningen till framför allt nystartade företag. Denna fråga berör såväl systemet för stöd från statsmakterna likaväl som möjligheterna för nysvenskar att starta företag.
Från Liberala Företagare kan vi se att det råder viss obalans i stödet, ekonomiskt visavi rådgivningen. Och satsningar regionalt ute i landet. Vi kan även se att det behövs mycket mera stöd till nyföretagande, bl.a. eftersom det Sverige behöver ha en 20-30.000 mer företag per år om vi ska överleva långsiktigt.
Liberalerna har en stolt historia av att vara just promarketing istället för probusiness. Vi tror på småföretagandet just därför att människor får en chans att skapa vad de vill och får egna ekonomiska ben att stå på men vi tror inte på konstgjord andning. Vår poäng är att det bygger välstånd och välfärd.
Vi är stolta över vi vilar vår politik på evidens och verklighet och inte på önsketänkande.
Vi samarbetade under 2018 fram till valet med Småföretagarnas Riksförbund och med Svenskt Näringsliv. Under hösten 2019 finns ytterligare utveckling av ett sådant samarbete, vilket vi från Liberala Företagare ser fram emot.
Följ med i vårt arbete, bidra i den politiska företagarutvecklingen och anslut dig gärna till Liberala Företagare. Det kostar bara 100 SEK per år. Swisha via 123 257 0968 eller betala till bankgiro 752-4481.
Håkan Welin, Ordförande Liberala Företagare
Vänstern och företagande
Linda Westerlund Snecker (V), rättspolitisk talesperson, ger i GP i januari 2018 en bild som dels är grovt generaliserande, men även antyder bristande kompetens inom småföretagarnas verklighet. T.ex gör hon en koppling mellan ”800 unga män i lokala kriminella nätverk” med tillgång till skjutvapen, och småföretagande. Det är en intressant koppling men minst sagt synnerligen tvivelaktig.
Hon citerar en rapport skriven av Ekobrottsmyndigheten från 2016, där EBM drar slutsatsen att sju av hundra företag startas med kriminellt syfte. Westerlund Snecker menar att ett av grundskälen till en ökning av företag med kriminellt syfte, var Alliansens beslut att häva revisionsplikten för små företag 2010.
Från Liberala Företagare delar vi uppfattningen att företagande inte ska användas i kriminella syften. Majoriteten av de nära 1,2 miljoner företagen i vårt land delar också den uppfattningen. Det är seriöst arbetande människor hängivna sin verksamhet.
Det är därför lite väl magstarkt att antyda att företagande är detsamma som brottslig verksamhet. I genomsnitt står företagandet i landet för mellan 30 – 35 % av kommunernas intäkter. Som används för att bekosta skola, vård och omsorg. Att förenkla och förbättra situationen för företagen gynnar därmed också möjligheterna för våra barn och gamla att få bättre omsorg. Småföretagarna skriver ”att underlätta företagande i landet utgör och kommer att utgöra grunden för vår nuvarande och framtida välfärd”, vilket vi instämmer i.
Westerlund Snecker vill gärna vrida resonemanget så att det främst är välfärden som drabbas, ”få bukt med ekonomisk brottslighet mot välfärden”. Och hon hänvisar till bl.a. EBM, BRÅ och exemplifierar med Södertälje kommuns åtgärder.
Ekobrottsmyndigheten
EBM pekar i sin rapport, som är från juni 2016, och som Westerlund Snecker citerar, på att de aktiebolag som ingått i deras granskning och som har valt bort revisor inte står för en oproportionerligt stor andel oaktsamma brott, men att det finns anledning anta att mörkertalet för denna kategori av brott har ökat. EBM:s slutsats är att avskaffandet av revisionsplikten är en riskfaktor för att bolag används som brottsverktyg.
I sin rapport från december 2017, skriver EBM att företagens lönsamhet och tillväxt inte har förbättrats med slopad revisionsplikt för de minsta aktiebolagen, att den rapporterade sysselsättningen har minskat och drar slutsatsen att kriminella använder aktiebolag som brottsverktyg i ökad omfattning. EBM konstaterar också att företagarna inte har blivit bättre på att betala lagstadgade skatter och avgifter eller upprätta korrekta årsredovisningar, jämfört med tidigare. Brottstyperna är exempelvis bokföringsbrott, skattebrott och penningtvätt. Sedan säger EBM att både lönsamhet och sysselsättning minskade jämfört med perioden 2007-2010 och antyder att det skett därför att man valt bort revisorer.
Riksrevisionen
Riksrevisionen, RRV, konstaterar att de stödjande verktyg som tagits fram inte fungerat så bra som tänkt, och att reformen haft få positiva effekter och medfört ökad risk för skattefusk. RRV konstaterar vidare att många bolag gjort en mindre besparing men betalar samtidigt mindre i bolagsskatt som en följd av lägre tillväxt. Arbetet mot ekonomisk brottslighet har försvårats menar RRV.
Enligt Småföretagarna har dock RRV:s rapport ”en överraskande låg kvalitet” och RRV:s slutsatser har ifrågasatts av ett flertal ledande branschorganisationer. Exempelvis tar man upp revisionens roll och påpekar kraftigt att revisionen inte har till uppgift att ”lämna goda råd till företagen som bidrar till långsiktig utveckling”. Revisionens uppgift är ”en oberoende granskning av ett företags räkenskaper” och inte att vara affärsrådgivare, och hänvisar till ABL.
Utredningen saknar också, enligt Småföretagarna, saklig grund för påståendet att ”företagare skulle hålla tillbaka sina affärer för att få lägre skatt”. Småföretagarna menar att det visar på bristande respekt för svenska företagare genom att t.ex. likställa sämre lönsamhet med ökat skattefusk.
Södertälje
De uppgifter som Westerlund Snecker stödjer sig på från Södertälje kommun är från 2012. Det handlade om ett stort antal ärenden om misstänkt ekonomisk brottslighet inom ramen för en särskild satsning. Man samarbetade bland annat med Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. Enligt Tottmar i DN från oktober 2017, kan vi dock konstatera att utvecklingen, tack vare den samlade insatsen, nu pekar åt rätt håll, ”bara var tionde företagare uppger att de har utsatts för brottslighet de senaste två åren”. Ett organiserat nätverk i arbetet har skett mellan polisen, kommunen, räddningstjänsten, Skatteverket, Försäkringskassan och flera andra myndigheter.
BRÅ
Slutligen BRÅ som rekommenderar ett antal åtgärder vilka riktar in sig på att stöta köparen i första hand och syftar till att försvåra för de brottsliga aktörerna att sälja sina tjänster.
BRÅ klargör att det är individer och inte företag som begår brotten. Deras rapport har därför en mer kriminologisk utgångspunkt. Man fokuserar mera på de personer som begår brotten och hur dessa personer använder bolag som verktyg i den kriminella verksamheten. BRÅ har lyft fram ett antal roller som den kriminella entreprenören, fixaren, svartarbetaren, målvakten, kunden och torpeden, vilka samtliga fyller avgörande funktioner i den organiserade handeln med arbetskraft. BRÅ:s förslag har därför utformats med ett aktörsfokus.
Inledningsvis menar BRÅ att man måste identifiera och kontakta den formelle företrädaren, detta gäller inte minst köp av byggtjänster. Ta referenser från tidigare utförda projekt. Utveckla den egna beställarkompetensen för att bl.a. kunna bedöma anbud. Använda webbplatsen http://www.vitabyggen.se som bl.a. innehåller goda råd till köpare om hur de ska kunna skilja oseriösa entreprenörer från seriösa. Samma hemsida tipsar även om underlag för att formulera kravlistor.
Ytterligare förslag som BRÅ lägger fram är att Skatteverket kommer att tillhandahålla företagsinformation snabbare än vad som idag är fallet. Denna myndighet riktar även ett ökat fokus på arbetstagarna för att minska antalet som arbetar svart. Och ett led i detta är att vid redovisning av de anställdas källskatt och arbetsgivaravgifter bör företagen koppla inbetalningarna till enskilda individer. BRÅ föreslår vidare att personal, entreprenörer och underentreprenörer följer de regler om legitimationsplikt och närvaroredovisning som ställs i ID06.10
BRÅ menar även att Skatteverket bör få rätt att genomföra oanmälda arbetsplatsbesök för att kontrollera vilka som arbetar där, samt myndigheterna ska samverka mycket bättre än tidigare, varvid BRÅ föreslår konkreta åtgärder som att utöka och utveckla användningen av informatörer, spaning och telefonavlyssning.
BRÅ har flera andra förslag vilka samtliga syftar till att begränsa och motarbeta ekonomisk brottslighet. Bland dessa finns t.ex. att prioritera bekämpningen av interna hot och våld (jfr Brå 2005:11), att fixarpersonen bör prioriteras av de brottsbekämpande myndigheterna, att följa upp hur omvänd skattskyldighet för moms fungerar, att skärpa kontrollen av valutaväxlingsföretag och factoringbolag, att skärpa de personliga kraven för F-skatt samt att försvåra användandet av målvakter i bolag.
Håkan Welin
Liberala Företagare
Liberala Företagare 