Tidigare inlägg

Annonser

Vart har företagarfrågorna tagit vägen?

I valrörelsen pratar man väldigt lite om företagande. Det verkar inte vara ett politiskt intresseområde. Samtidigt verkar det som om de politiska partierna vill visa att det är de som är lösningen på problemen med integrationen, men att observera är att småföretagen är den stora integrationsmotorn i samhället. Det är företagarna som skapar jobben, det är med all sannolikhet också så att det är företagen som kommer att komma med nya innovationer på miljöproblemen.

Både Magdalena Andersson och Stefan Lövén har uttalat att under Socialdemokraternas ledning har man ordnat 300 tusen jobb. Men det är inte politiker som skapar jobb, de kan ge goda förutsättningar för detta. Sedan 1990-talet har 4 av 5 nya jobb skapats av företag med färre än 50 anställda. Småföretagen står också för de största bidragen till den kommunala välfärden i 3 av 4 kommuner. Den gamla föreställningen om att Sverige är en stolt industrination behöver förändras eftersom den inte längre stämmer med verkligheten, vi har faktiskt blivit en småföretagarnation.

När det gäller 3:12-reglerna har S en väldigt skev bild. De vill, enligt både Andersson och Lövén höja skatterna för de ”allra, allra, allra rikaste” och ”komma åt Stureplansföretagarna. Vi struntar i målaren i Sveg” enligt Magdalena Andersson. Problemet är att dessa regler också drabbar småföretagaren i Sveg.

När det gäller hinder för fortsatt tillväxt i Sverige säger vart fjärde företag att den största svårigheten ligger i att hitta rätt kompetens. Politikerna kan här ge möjligheter för den stora reserv som kommit in i vårt land. Så politikerna behöver kraftigt förbättra arbetsförmedlingen, förändra arbetsgivaravgiften och öka de snabba utbildningsinsatserna. Och det sista gäller t.ex. att utveckla för de nya svenskarna att snabbt lära sig svenska. Dessutom ska man helst inte göra skillnad på utbildning och arbete, det bästa är att kombinera detta, dvs. både kunna arbeta och få chans till utbildning samtidigt. Därutöver är t.ex. förändringar av de mer eller mindre låsta lönenivåerna för inträdet på arbetsmarknaden ett hinder. T.ex. kan offentliga sektorn betala för utbildningen, något som de ofta gör redan idag.

Annonser

LO OSERIÖST OM FRISKOLORNAv

I januari gjorde LO ett oseriöst utspel om friskolorna. LO driver en en häxjakt på valfriheten och sviker till och med de egna medlemmarna.  LO skriver att reformen 1992 har ”lett till ett fåtal jätteaktörer som agerar bakom »skenbar« mångfald”. Therese Guovelin talar om ”ägarkoncentration” och kallar friskolorna för en ”giftcocktail”!

Idén med att skapa möjligheter för alla föräldrar att välja, oavsett plånbok, blundar LO för. Något som är unikt i Sverige jämfört med många andra länder i Europa där bara rikare familjer ges denna möjlighet.

Skolans verkliga problem är de sjunkande kunskapsresultaten vilket främst ligger hos de kommunala skolorna. Och vetenskapliga undersökningar visar att friskolor presterar bättre än kommunala skolor vad gäller såväl elevers trivsel och nöjdhet som kunskaper.

Den konkurrenssituation som de kommunala skolorna utsätts för från friskolorna ger bättre resultat för eleverna. Men LO vill genom sitt utspel inte ta ansvar för skolans utveckling, man väljer att inte tala om detta – högst anmärkningsvärt. Många av våra kommunala skolor måste få bättre möjligheter att ge våra elever en stabil kunskapsutveckling, det finns för få sådana!

Som jag tidigare sagt i denna blogg skulle Reepalus förslag innebära att de allra flesta friskolor tvingas lägga ner sin verksamhet. Och därmed försvinner valfriheten för många föräldrar, bl.a. medlemmar i LO, och mångfalden, som också LO pratar om skulle försvinna.

I sak argumenterar LO i sitt utspel, liksom Ardalan Shekarabi (S), om 7% av friskoleföretagen. De övriga idogt arbetande friskolorna i vårt land, cirka 93%, talar man inte om. LO:s Kent Werne talar om ”koncentration” och ”dold mångfald”.

Fakta är att de 93% fristående skolorna har bara en eller två skolor som de ansvarar för. Och dessa gör bra resultat! T.ex. får bara hälften så många friskolor kritik från Skolinspektionen jämfört med kommunala skolor. Dessutom lyfter inspektionen fram vikten av närhet mellan huvudman, rektor, lärare och elever, något man särskilt finner hos små aktörer.

De små friskolorna, den överväldigande majoriteten av alla, skapar en miljö och genomför en kunskapsutveckling för våra elever, som vare sig LO eller Shekarabi med ett ord nämner.

Liberalerna lyfter fram vikten av en väl fungerande skola. Från Liberala Företagare lyfter vi fram småföretagandets roll inte minst för friskolorna. Det är också därför vi helt stödjer friskolorna och deras ansvarstagande och stora engagemang.

Håkan Welin

Ändra eller ta bort LAS!

På dagens svenska arbetsmarknad krävs en ny och modern arbetsrätt, detta gäller inte minst Lagen om anställningsskydd – LAS. Och de förändringar som behöver genomföras omfattar flera olika delar av nuvarande lagtext, både avseende turordningsregler, anställningsfrågor och uppsägningssystemet.

I dagens samhälle krävs allt större smidighet och positiva attityder. Och en förutsättning för detta är en större flexibilitet med ökad rörlighet, mindre inlåsningseffekter och större villighet att byta jobb bland de anställda. Den idag omoderna LAS motverkar utvecklingen i dagens moderna samhälle effektivt.

Intressant är också att den konsekvensutredning som LO och Svenskt Näringsliv gemensamt tillsatte 2011 konstaterar att ”strukturomvandling och produktivitet påverkas negativt av anställningsskyddet1. Där konstaterar man följande:

  • När rörligheten minskar får ungdomar svårare att komma in på arbetsmarknaden, eller som de skriver, ”Ungas sysselsättning sjunker med striktare anställningsskydd 1 eftersom äldre som har många anställningsår inte vågar byta arbetsgivare då det kan leda till att de riskerar att råka ut för ”sist in först ut” vid neddragningar.
  • Genom åren har allt fler undantag tillfogats LAS vilket har lett till ökade osäkerheter för arbetsgivarna. Den nuvarande gränsen på upp till 10 anställda gör att man som företagare inte vågar anställa person nummer 11. Denna inlåsningseffekt gör att turordningsreglerna inte tar hänsyn till att nummer 11 kanske har bättre utbildning och högre kompetens. Därigenom har alltfler nya anställningsformer tillkommit vilka dels kan staplas på varandra och dessutom hjälper den ökande marknaden med bemanningsföretaggärna till med arbetskraft.
  • Slutligen har personer som söker anställning alltmer uppmanats att starta eget och istället få arbeta mot faktura. Exempel på detta är SR och SVT. Den sociala otrygghet och osäkerhet som detta skapar uppfattas inte alltid positivt och många trivs inte med det.

 Vi lyfter fram några aspekter nedan på effekterna av dagens LAS och därmed grunderna för att denna lag behöver ändras.

Vid anställning:

För de allra flesta små företag i vårt land är många gånger en anställning en överlevnadsfråga, man vrider och vänder på alla risker.

Som regel vill företagaren ha egna anställda men har de inte ett bra CV och bra referenser är det alldeles för riskabelt. Många – 30 %2 enligt Svenskt Näringsliv – har därför också avstått från att anställa nya medarbetare på grund av reglerna i LAS.

Förutom det har LAS tvingat många företagare att bli väldigt restriktiva eftersom lagen motarbetar flexibiliteten. Till detta ska fogas att LAS uppfattas som bestå av ett snårigt regelverk med många fallgropar, vilket skapar onödiga risker för feltolkningar. Detta kan i sin tur leda till ersättningsskyldighet om man gör fel.

Lagen medför slutligen att man inte vågar anställa så många som man skulle behöva tillsammans med det välkända faktum att man har inte råd att låsa upp sig i fasta kostnader.

De effekter som LAS åstadkommer är att färre kommer i arbete och fler stannar kvar på arbeten de inte trivs med, man riskerar att låsa fast sig med en anställd som inte är mogen uppgiften vilket faktiskt kan fälla ett mindre företag och man undviker gärna att anställa någon som tidigare har varit långtidssjukskriven eller har haft andra dokumenterade bekymmer.

Vid uppsägning

När det så gäller uppsägningsreglerna i LAS finns två aspekter, dels uppsägning från arbetsgivarens sida och dels uppsägning från den anställdes sida.

Regeln är att arbetsgivaren måste säga upp den som anställdes sist. Detta kan ofta leda till att företaget tappar viktig kompetens. Risken för att tvingas säga upp de med bäst kompetens under en lågkonjunktur kan vara förödande för verksamheten.

Idag har yngre personer ofta bättre utbildning än äldre, men p.g.a. turordningsreglerna kommer dessa inte in på arbetsmarknaden, eftersom redan anställda dels har större möjligheter genom sin anställningstid att vara kvar, men också för att de tvekar att byta jobb av rädsla för att få en sämre turordningsplats. Detta leder i sin tur till försvårad rekrytering och minskad rörlighet på arbetsmarknaden.

Dagens LAS medför således inlåsningseffekter och att yngre personer får svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

Vidare är kravet vid uppsägning från arbetsgivarens sida saklig grund. Denna regel uppfattas av många som väldigt oklar vilket skapar osäkerhet för företagaren. Kostnaderna för en felaktig uppsägning kan bli väldigt stora. Konsekvensen blir istället att regelverket har en avhållande effekt på viljan att nyanställa.

När det så gäller uppsägning av personliga skäl, uppfattas LAS hindrande för tillväxten hos många företag. Dessutom har flera yttrat att lagen här är tandlös och inte fungerar i praktiken. Det tar mycket tid och kraft i anspråk, vilket är det största problemet tillsammans med att det dessutom är svårt att förutse utgången vid en dylik process. Kostnaderna och de ofta långdragna utredningarna saknar många, framför allt små företag, oftast resurser till. Slutligen kan en sådan process vara kränkande, man måste leda i bevis att någon är oduglig, för den det berör, skapa oror hos övriga anställda och dessutom vara utdragen.

Så när det gäller uppsägning från den anställdes sida kan konstateras att LAS genom sina inlåsningseffekter kan tvinga kvar människor på arbetsplatser de vantrivs på. Människor vågar inte byta anställning även om de vantrivs på den nuvarande anställningen. Eftersom personen har en tillsvidareanställning vågar hen inte lämna den. Man stannar hellre kvar och lider än att prova ett nytt jobb. Därmed blir konsekvensen att anställda med längre anställningstid inte vågar riskera att hamna i situationen ”sist in först ut”. Och rörligheten begränsas.

Sammanfattning av effekterna av LAS enligt forskningen3.

  1. Rörligheten och dynamiken på arbetsmarknaden minskar. Både uppsägningar och nyanställningar minskar och vi får en minskad strukturomvandling. Utvecklingen av nya arbeten/yrken och företag minskar.
  2. Den minskande strukturomvandlingen påverkar produktiviteten negativt.
  3. Eftersom rörligheten minskar och inlåsningseffekterna ökar, påverkas marginalgrupperna på arbetsmarknaden, inte minst ungdomar och nyanlända. Kort kan sägas att sysselsättningsmöjligheterna för dessa grupper missgynnas till förmån för medelålders män.
  4. Den ökande tillämpningen som floran av visstidsanställningar, fakturakontrakt m.m.  medför en segmentering på arbetsmarknaden. Stelbentheten i LAS tillsammans med alltfler skiftande tillämpningar av andra typer av anställningar ger en kontraproduktiv effekt.

FÖRSLAG:

I en undersökning som Småföretagarna genomfört bland sina medlemmar framkommer att 73 % anser att LAS är ett stort hinder för nyanställningar.

Flera andra företagarorganisationer konstaterar att LAS behöver moderniseras och anpassas och då lyfts bl.a. turordningsreglerna fram med avseende på hur man ska kunna bevara kompetensen i företagen. Samtidigt inställer sig frågan om hur man ska kunna behålla anställningstryggheten. Till detta fogas frågor kring hur man ska kunna underlätta möjligheterna att avveckla medarbetare som uppenbart inte fungerar på arbetsplatsen, någon som missköter sitt arbete eller på annat sätt ställer till stor skada.

Tunga fackliga organisationer har under den senaste tiden öppnat för att ta bort turordningsreglerna, ett hinder för framför allt de små företagen. Småföretagarnas organisation uttrycker att ”En övergripande reformering av LAS är nödvändig och nya regler måste utformas så att arbetstagarnas kompetens, erfarenhet och personliga förmåga att utveckla verksamheten väger tyngre än antalet anställningsår vid driftsinskränkningar och omorganisationer”.4

Några av de förslag som lyfts fram är bl.a. följande:

  • Utöka provanställningstiden utan en alltför hög risk
  • Minska de fasta kostnaderna
  • Skapa en mera flexibel arbetsrätt
  • Utöka undantaget i LAS till åtminstone 20 personer
  • Minska antalet tvingande regler
  • Inför den danska modellen flexicurity vid anställning
  • Ta bort sjuklöneansvaret för i första skedet företag med färre än 10 anställda.
  • Inför en obligatorisk a-kassa, det ger större trygghet
  • Inför ett fungerande lärlingssystem med möjlighet till lärlingsanställningar genom hela livet
  • Avskaffa företrädesrätten
  • Ta bort nuvarande turordningsregler helt för företag med upp till 50 anställda och inför regler baserade på kompetens

Liberala Företagare anser att de ovan angivna förslagen är bra i strävan att utveckla rörligheten, få bort inlåsningseffekten och skapa större möjligheter för ungdomar och nyanlända att komma in på arbetsmarknaden.

Sammantaget behöver hela den på 1980-talet skapade lagen genomgå en total förändring och anpassas till dagens mycket mer flexibla samhälle.

Några källor:

  1. Faktiska konsekvenser av turordningsreglerna i LAS och avtal. Svenskt Näringsliv och LO. Sverker Rudeberg, Johan Ingelskog
  2. Svenskt Näringsliv
  3. Effekter av anställningsskydd Vad säger forskningen? Per Skedinger SNS Förlag 2008
  4. ”Solen går ned över LAS?”, Småföretagarnas Riksförbund. Leif Svensson

Lagrådet totalsågar förslaget om begränsningar av vinster

Vänsterns och Socialdemokraternas förslag om vinstbegränsningar sågas totalt av Lagrådet. Vilket var både väntat och vettigt. För att uttrycka det milt är Lagrådet mycket kritiskt. Dels anser man att förslaget är dåligt berett och att det är ”ofullständigt som beslutsunderlag”. Lagrådet påpekar också att förslaget kan bryta mot grundlagsreglerna om den kommunala självstyrelsen och reglerna om näringsfriheten. Vidare påtalar Lagrådet att det är oklart om lagen får det syfte som regeringen önskar, det framgår inte heller vilka konsekvenserna blir av förslaget. Och Lagrådet skriver därför att ”Konsekvenserna av om utredningen missbedömt verkningarna av vinstbegränsningar kan uppenbarligen bli högst oönskade”.

Lagrådets slutsats är att ”de remitterade förslagen inte är ägnade att läggas till grund för lagstiftning”. Ska nu bli intressant att se hur Sjöstedt och Löfvén agerar.

Tillväxtens hinder

Kompetensförsörjningen stort hinder

I diskussioner tidigare har det kommit fram ett antal skäl till vilka hinder det finns för mindre företag att växa. Så t.ex. har Företagarna bl.a., i en undersökning, att ett av de största skälen är kompetensförsörjningen. Hela 24% av de tillfrågade företagarna anger detta som det största hindret för tillväxt.

Här anger man som de tre främsta hindren för kompetensförsörjningen

  • svårigheterna att hitta rätt erfarenhet
  • svårigheterna att hitta rätt personliga egenskaper
  • kostnaden för att ha anställda.

Som exempel nämns att hela 74% av företagen anger att det är ett stort eller mycket stort hinder att hitta en arbetssökande med rätt erfarenhet vid rekrytering

Rekryteringsbehovet är störst inom tillverkningsindustrin och byggindustrin. Och intressant är att efterfrågan på personer utan någon arbetslivserfarenhet, bl.a. inom handeln och besöksnäringen, är relativt stor.

Och de egenskaper som är svårast att finna men samtidigt är viktigast för verksamheten vid rekrytering och därmed utgör de främst efterfrågade, är personer som är ansvarstagande, självgående och har rätt attityd, oavsett utbildningsnivå.

Åtgärder

Situationen har lett till en tydlig efterfrågan på bättre matchning mellan utbildningarna som ges och arbetsmarknadens behov. Inte minst gäller detta många hantverksyrken. Enligt Företagarnas undersökning utbildas det dels alldeles för få personer, och dels är kunskapsnivån bland dem som söker jobb inte tillfredsställande. Dessutom anser man att det är viktigt att de som utbildas också får praktiska erfarenheter av arbetslivet medan de går i skolan.

Även Svenskt Näringsliv påpekar vikten av att förutsättningarna för företagens konkurrenskraft är att kompetensförsörjningen fungerar. Det är för många företag som har svårt att hitta medarbetare med rätt kompetens.

Flera åtgärder finns att genomföra för att trygga tillgången på kompetens hos företagarna, men också ge personer möjlighet till anställning. Med rätt insatta åtgärder kan, enligt Företagarna, mer än 70.000 jobb utvecklas.

Nedan följer några exempel på åtgärder som kan vidtas:

  • Det berör attityden inom skolan avseende att unga inte alltid är införstådda i vilka krav som ställs och vilka egenskaper som värderas i arbetslivet. Och detta gäller även högutbildade personer. Därför behöver PRAO återinföras som obligatorium i skolan
  • Det gäller förslag om att inrätta en s.k. utbildningsanställning. Detta kombinerar anställning och utbildning så att utbildningen sker i kommunal regi, och att arbetet sker ute i näringslivet.
  • Ytterligare ett förslag är att regeringen inför ett rekryteringsavdrag alternativt rekryteringscheckar för att underlätta för företagen att hitta rätt kompetens genom kanaler som är bättre anpassade för små företag än Arbetsförmedlingens tjänster. Småföretagarna använder idag mycket lite av Arbetsförmedlingens tjänster. Skälet till detta är att myndighetens metoder både upplevs som inte särskilt dynamiska samt är dåligt anpassade till mindre företags verksamhet. Men framförallt har de personer som myndigheten rekommenderat fel egenskaper och de flesta de skickar verkar faktiskt inte vilja arbeta.
  • Företagen behöver själva tänka igenom hur introduktionen av nyanställda ska se ut, de kan inte räkna med att en nyanställd fungerar fullt ut redan från dag ett.
  • Skapa ett system som gör att lärarna återkommande kommer ut på företagen med det tydliga syftet att de bättre förstår ställda förväntningar och krav samt vilka kompetenser som eleverna förväntas ha.
  • Skolan behöver också satsa mera på att få eleverna att förstå hur företagande fungerar. Det omfattar inte bara frågan om anställningsbarhet som det hette förr, utan mera om entreprenörskap. Detta borde vara en central del i skolans värdegrund.
  • 2016 konstaterade Skolverket att skolan behöver rikta mer uppmärksamhet mot elevernas icke-kognitiva förmågor.4 Det handlar om individens attityder, beteenden och socialt-emotionella sidor, och som exempel nämns motivation, samarbetsförmåga, självdisciplin eller ’hur man uppträder’. Det är också dessa förmågor som, enligt Företagarnas undersökning, efterfrågas. De är svårast att finna vid rekrytering.
  • Utöver detta behövs en ökad dialog mellan skolan och näringslivet, vilket i olika sammanhang har framförts under de senaste 20 åren. Näringslivet och utbildningsväsendet möts inte tillräckligt.
  • Många av småföretagen saknar, enligt Företagarnas undersökning, strategier för kompetensförsörjning, rutiner och processer för rekrytering och introduktion av nya.
  • Ledningen i företagen behöver arbeta mera målmedvetet och strukturerat med kompetensförsörjningsfrågorna. Detta gäller främst att genomföra en inventering av företagets kompetenser, utvecklandet av en plan för kompetensförsörjning i takt med företagets utveckling samt bygga upp en strategi och plan för detta. Allt detta i syfte att på olika sätt bidra till att prioritera och integrera kompetensförsörjningen i verksamheten, vilket i sig är ett av huvudverktygen för företagets utveckling och överlevnad.

 

Håkan Welin

Källor: Det är attityden dumbom. Företagarna, november 2016; Gymnasierapporten 2017 – attityder, antal och etablering. Svenskt Näringsliv 2017; Betydelsen av icke-kognitiva förmågor. Skolverket 2016; Gott Nytt ???? Småföretagar År ????. Småföretagarnas riksförbund, hemsidan 2016

 

 

Vänstern och företagande

Linda Westerlund Snecker (V), rättspolitisk talesperson, ger i GP i januari 2018 en bild som dels är grovt generaliserande, men även antyder bristande kompetens inom småföretagarnas verklighet. T.ex gör hon en koppling mellan ”800 unga män i lokala kriminella nätverk” med tillgång till skjutvapen, och småföretagande. Det är en intressant koppling men minst sagt synnerligen tvivelaktig.

Hon citerar en rapport skriven av Ekobrottsmyndigheten från 2016, där EBM drar slutsatsen att sju av hundra företag startas med kriminellt syfte. Westerlund Snecker menar att ett av grundskälen till en ökning av företag med kriminellt syfte, var Alliansens beslut att häva revisionsplikten för små företag 2010.

Från Liberala Företagare delar vi uppfattningen att företagande inte ska användas i kriminella syften. Majoriteten av de nära 1,2 miljoner företagen i vårt land delar också den uppfattningen. Det är seriöst arbetande människor hängivna sin verksamhet.

Det är därför lite väl magstarkt att antyda att företagande är detsamma som brottslig verksamhet. I genomsnitt står företagandet i landet för mellan 30 – 35 % av kommunernas intäkter. Som används för att bekosta skola, vård och omsorg. Att förenkla och förbättra situationen för företagen gynnar därmed också möjligheterna för våra barn och gamla att få bättre omsorg. Småföretagarna skriver ”att underlätta företagande i landet utgör och kommer att utgöra grunden för vår nuvarande och framtida välfärd”, vilket vi instämmer i.

Westerlund Snecker vill gärna vrida resonemanget så att det främst är välfärden som drabbas, ”få bukt med ekonomisk brottslighet mot välfärden”. Och hon hänvisar till bl.a. EBM, BRÅ och exemplifierar med Södertälje kommuns åtgärder.

Ekobrottsmyndigheten

EBM pekar i sin rapport, som är från juni 2016, och som Westerlund Snecker citerar, på att de aktiebolag som ingått i deras granskning och som har valt bort revisor inte står för en oproportionerligt stor andel oaktsamma brott, men att det finns anledning anta att mörkertalet för denna kategori av brott har ökat. EBM:s slutsats är att avskaffandet av revisionsplikten är en riskfaktor för att bolag används som brottsverktyg.

I sin rapport från december 2017, skriver EBM att företagens lönsamhet och tillväxt inte har förbättrats med slopad revisionsplikt för de minsta aktiebolagen, att den rapporterade sysselsättningen har minskat och drar slutsatsen att kriminella använder aktiebolag som brottsverktyg i ökad omfattning. EBM konstaterar också att företagarna inte har blivit bättre på att betala lagstadgade skatter och avgifter eller upprätta korrekta årsredovisningar, jämfört med tidigare. Brottstyperna är exempelvis bokföringsbrott, skattebrott och penningtvätt. Sedan säger EBM att både lönsamhet och sysselsättning minskade jämfört med perioden 2007-2010 och antyder att det skett därför att man valt bort revisorer.

Riksrevisionen

Riksrevisionen, RRV, konstaterar att de stödjande verktyg som tagits fram inte fungerat så bra som tänkt, och att reformen haft få positiva effekter och medfört ökad risk för skattefusk. RRV konstaterar vidare att många bolag gjort en mindre besparing men betalar samtidigt mindre i bolagsskatt som en följd av lägre tillväxt. Arbetet mot ekonomisk brottslighet har försvårats menar RRV.

Enligt Småföretagarna har dock RRV:s rapport ”en överraskande låg kvalitet” och RRV:s slutsatser har ifrågasatts av ett flertal ledande branschorganisationer. Exempelvis tar man upp revisionens roll och påpekar kraftigt att revisionen inte har till uppgift att ”lämna goda råd till företagen som bidrar till långsiktig utveckling”. Revisionens uppgift är ”en oberoende granskning av ett företags räkenskaper” och inte att vara affärsrådgivare, och hänvisar till ABL.

Utredningen saknar också, enligt Småföretagarna, saklig grund för påståendet att ”företagare skulle hålla tillbaka sina affärer för att få lägre skatt”. Småföretagarna menar att det visar på bristande respekt för svenska företagare genom att t.ex. likställa sämre lönsamhet med ökat skattefusk.

Södertälje

De uppgifter som Westerlund Snecker stödjer sig på från Södertälje kommun är från 2012. Det handlade om ett stort antal ärenden om misstänkt ekonomisk brottslighet inom ramen för en särskild satsning. Man samarbetade bland annat med Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. Enligt Tottmar i DN från oktober 2017, kan vi dock konstatera att utvecklingen, tack vare den samlade insatsen, nu pekar åt rätt håll,  ”bara var tionde företagare uppger att de har utsatts för brottslighet de senaste två åren”. Ett organiserat nätverk i arbetet har skett mellan polisen, kommunen, räddningstjänsten, Skatteverket, Försäkringskassan och flera andra myndigheter.

BRÅ

Slutligen BRÅ som rekommenderar ett antal åtgärder vilka riktar in sig på att stöta köparen i första hand och syftar till att försvåra för de brottsliga aktörerna att sälja sina tjänster.

BRÅ klargör att det är individer och inte företag som begår brotten. Deras rapport har därför en mer kriminologisk utgångspunkt. Man fokuserar mera på de personer som begår brotten och hur dessa personer använder bolag som verktyg i den kriminella verksamheten. BRÅ har lyft fram ett antal roller som den kriminella entreprenören, fixaren, svartarbetaren, målvakten, kunden och torpeden, vilka samtliga fyller avgörande funktioner i den organiserade handeln med arbetskraft. BRÅ:s förslag har därför utformats med ett aktörsfokus.

Inledningsvis menar BRÅ att man måste identifiera och kontakta den formelle företrädaren, detta gäller inte minst köp av byggtjänster. Ta referenser från tidigare utförda projekt. Utveckla den egna beställarkompetensen för att bl.a. kunna bedöma anbud. Använda webbplatsen http://www.vitabyggen.se som bl.a. innehåller goda råd till köpare om hur de ska kunna skilja oseriösa entreprenörer från seriösa. Samma hemsida tipsar även om underlag för att formulera kravlistor.

Ytterligare förslag som BRÅ lägger fram är att Skatteverket kommer att tillhandahålla företagsinformation snabbare än vad som idag är fallet. Denna myndighet riktar även ett ökat fokus på arbetstagarna för att minska antalet som arbetar svart. Och ett led i detta är att vid redovisning av de anställdas källskatt och arbetsgivaravgifter bör företagen koppla inbetalningarna till enskilda individer. BRÅ föreslår vidare att personal, entreprenörer och underentreprenörer följer de regler om legitimationsplikt och närvaroredovisning som ställs i ID06.10

BRÅ menar även att Skatteverket bör få rätt att genomföra oanmälda arbetsplatsbesök för att kontrollera vilka som arbetar där, samt myndigheterna ska samverka mycket bättre än tidigare, varvid BRÅ föreslår konkreta åtgärder som att utöka och utveckla användningen av informatörer, spaning och telefonavlyssning.

BRÅ har flera andra förslag vilka samtliga syftar till att begränsa och motarbeta ekonomisk brottslighet. Bland dessa finns t.ex. att prioritera bekämpningen av interna hot och våld (jfr Brå 2005:11), att fixarpersonen bör prioriteras av de brottsbekämpande myndigheterna, att följa upp hur omvänd skattskyldighet för moms fungerar, att skärpa kontrollen av valutaväxlingsföretag och factoringbolag, att skärpa de personliga kraven för F-skatt samt att försvåra användandet av målvakter i bolag.

Håkan Welin

Liberala Företagare

KOMMENTARER KRING FÖRSLAGET OM VINSTTAK I VÄLFÄRDEN

Självklart ställer vi tydliga och hårda krav på kvaliteten i välfärden eftersom det är den som påverkar människors vardag, men – det ska inte innebära att vi begränsar valfriheten för hundratusentals svenskar och riskera att skolor, förskolor och äldreboenden runtom i hela landet tvingas stänga.

S spelar ett högt politiskt spel. Genom att låta V få agera på den politiska planen på framskjuten plats och låta V få ta hem, som de upplever det, poäng inför det kommande valet, vinner S en samarbetspartner. S minskar motsättningarna mellan S och V och kan snarare bygga upp ett alternativ gentemot Alliansen.

S är naturligtvis fullt medveten om att förslaget om vinster i välfärden inte får majoritet i riksdagen. Det är snarare det politiska spelet visavi V som är grunden.

Men det finns också en annan politisk grund för förslaget. Och detta har mer att göra med socialdemokratins och vänsterns grundpolitiska inställning om socialiseringen av samhället. Kopplingar finns till idéerna kring löntagarfonderna. Den underliggande effekten av införandet av 7%:s marginalen i förslaget leder långsiktigt till en överföring av välfärdssektorn i offentlig regi. Och det är en långsam socialisering vilket V och delar av S hyllar.

När det gäller det framlagda förslaget är det politiskt luddigt och flera av undersökningarna bland allmänheten visar på hur svårt det är för vanliga människor att förstå och ta ställning till förslaget och dess egentliga innehåll.

Aktörerna verkar vara överens om att det är kvalité, kontroll av att regler och avtal följs, bättre upphandlingar och verksamhetsutveckling som är de centrala delarna. Allmänhetens inställning handlar primärt om kvalité, valmöjligheten, att avtal följs och att granskning sker. Mindre intressant för dessa är vem som är leverantör.

Det ovan sagda får också stöd i forskningen i t.ex. Economic Forum (2015).

Nedan följer en 1) kort sammanfattning av förslaget, 2) argumenten från S och V, 3) korta fakta om välfärdsföretagen och slutligen 4) förslagets effekter.

LAGFÖRSLAGETS INNEHÅLL

Målet med förslaget är enligt vänstern, att ”begränsa hur mycket pengar som får försvinna ur verksamheten”, och det riktar in sig på skolan och omsorgen. Hälso- och sjukvårdssektorn omfattas inte av lagförslaget utan ska utredas framöver.

Förslaget är konstruerat så att det inte direkt omfattar någon begränsning av det man vanligen kallar vinst, alltså rörelseresultatet heller själva utdelningen. Det har i stället riktats in på att sätta en maxgräns för hur stor avkastning man får göra på det investerade kapitalet, det som kallas det operativa eller sysselsatta kapitalet. Och här sätter man ett tak på 7% plus statslåneräntan. Det operativa kapitalet är det kapital som antingen lånats ut av företagets ägare (och som sedan ersätts med utdelning) eller som lånats ut av långivare (t.ex. av banken) mot ränta.

Vidare riktar förslaget in sig på aktiebolag. Stiftelser, idéburna och ideella aktörer har undantagits i förslaget.

I den offentliga formuleringen och debatten samt remissen kring förslaget heter det att det ”lämnas förslag som syftar till att säkerställa att offentliga medel används till den verksamhet som de är avsedda för inom socialtjänsten och skollagsreglerad verksamhet”, dvs. LSS, omsorg och skola.

I lagförslaget skrivs det in att det bara är juridiska personer som ska få tillstånd att ta emot offentlig finansiering. Och krav ställs på att de ska kunna visa att offentliga medel kommer att gå till verksamhet enligt LSS, SoL respektive Skollagen.

Ändringarna/tilläggen i lagtexten är lite snåriga men det framgår tydligt vad man vill åstadkomma i § 23 som fått flera tillägg i lagrådsremissen.

Sammanfattningsvis framgår det av lagtexten följande:

  • IVO, inspektionen för vård och omsorg, ska avgöra tillståndet
  • Företaget får endast bedriva den verksamhet som tillståndet beviljat samt inte lämna över tillståndsgiven verksamhet till annan juridisk person
  • En begränsning införs av högsta tillåtna rörelseresultat, med en beräkningsgrund som innebär att det kan ökas med (det lägre) resultatet som längst från de tidigare tre åren. Dvs om man under de tre föregående åren gjort lägre vinster eller förluster får man ha högre vinst för att kompensera dessa förluster. Kan t.ex. gälla när man startar nytt företag.
  • Beräkningen av storleken på det tillåtna rörelsekapitalet ska göras som en avkastningsränta på det operativa kapitalet (statslåneräntan plus 7% föregående räkenskapsår)
  • Med operativt kapital menas rörelsetillgångar minus rörelseskulder. Det får inte vara lägre än 0. Det finns tillgångar som inte ska beaktas vid beräkningen av rörelsetillgångar, och det är finansiella anläggningstillgångar, kortfristiga fordringar hos koncern- och intresseföretag, kortfristiga placeringar samt likviditet som överstiger tio procent.
  • Inga värdeöverföringar får göras
  • Årsredovisning ska lämnas till IVO, och den juridiska personen ska ha en auktoriserad eller godkänd revisor
  • En sanktionsavgift införs om max 10% av omsättningen

En proposition lämnas över till riksdagen senast i mars.

ARGUMENT FRÅN S OCH V I DEBATTEN

Ardalan Shekarabi (S) säger på presskonferensen att det finns en folklig ilska mot läckaget i välfärden. ”Det finns en opinion mot vinster i välfärden”. Och Sjöstedt säger att ”Hela utgångspunkten i det här lagförslaget är att välfärden är till för äldre och barn.” …  ”Ingen skola behöver stänga, inget äldreboende behöver stänga”. Dessutom, fortsätter Sjöstedt, ”pengarna kan inte längre tas ut i vinst, de ska gå till kvalitet. Det här kommer att gynna seriösa aktörer i välfärden.” Sjöstedt påstår också att ”Det är ju så att även Moderaternas, Centerpartiets och Sverigedemokraternas väljare tycker att det är fel att man plockar ut jättevinster ur välfärden”. Slutligen påstår man att ”jakten på vinst går ut över våra barn, våra äldre och våra sjuka” och då ”har någonting gått alldeles snett”. Men, hävdar Shekarabi i Morgonstudion i SVT, ”självklart kommer vi inte lägga fram ett förslag som innebär att massor av företag ska lägga ner”.

Ulla Andersson (V) menar att det inte får finnas utrymme för vinst i välfärden, och ”nu kommer ingen längre kunna berika sig på mormors omsorg eller på våra barns utbildning eller på sjukvården”.

I en artikel i DN i början av december 2017 påstår Sherakabi (S) och Estabin (V) att ”En stor folklig majoritet vill att vinstjakten i välfärden stoppas. …… att en ”vinstjakt …. har skapat förödande effekter i vår gemensamma välfärd”. Och man säger vidare att man vill värna valfriheten och mångfalden i välfärden, och det avser man göra genom att stärka den idéburna sektorn. ”Seriösa välfärdsaktörer kommer att garanteras rättvisa villkor att verka inom välfärden”.

S och V påstår vidare att flertalet väljare bland alla partier vill få bort vinstjakten från välfärden, och man hänvisar till en SOM-undersökning från 2013. Och man målar upp en bild av att valfrihet står i motsättning till vinst.

”Syftet med den här lagrådsremissen är att offentliga medel stannar i verksamheten” säger Ardalan Shekarabi, och enligt Shekarabi är vi är det enda landet i Europa som har tillåtit kommersiella aktörer i skolan.

FAKTA OM FÖRETAGEN I VÄLFÄRDEN

I november 2017 fanns det 28 300 fristående företag inom skolväsendet, och 36 700 inom vård och omsorg (SCB Företagsdatabas).  Kommunerna köpte 2016 verksamhet för drygt 80 miljarder kronor från privata företag. Totalt arbetade 297 100 personer inom skola och vård/omsorg i privat regi.

Välfärdsbolagen har lägre rörelsemarginaler än branschen som helhet och är cirka 6,5 %. Den absolut största omsättningen i välfärdsbranscherna sker i bolag vars rörelsemarginaler understiger 10 %. Rörelsemarginalen visar hur stor del av intäkterna som används driften av verksamheten, t.ex. löner, hyror, mat, avskrivning på utrustning, läromedel, förbrukningsmaterial etc.

Skolorna

Det finns 701 aktörer som driver fristående grund- och gymnasieskola i vårt land. Av dessa har 93% bara en eller högst två skolenheter, och 84% driver bara en skola. Endast 1 % av samtliga företag har fler än 10 skolor.

Fristående förskolor finns i 243 av landets 290 kommuner, fristående grundskolor finns i 186 kommuner och fristående gymnasieskolor i 100 kommuner. Sammanlagt finns det totalt 4000 fristående förskolor och skolor, vilket är 25% av alla cirka 16 000 i hela landet. 23 % av de fristående grundskolorna har färre än 65 elever, och bland de fristående gymnasieskolorna har 33 % färre än 100 elever.

Knappt vart femte barn (18%, dvs. knappt 340 000 st) av alla barn och elever går i fristående skola. 75% av alla friskoleelever går i och 70% av alla friskolor drivs av aktiebolag. Motsvarande siffror för föreningar är 13% respektive 19% och stiftelser 12% respektive 10%, samt för övriga upp till 1% för vardera.

När det gäller antalet anställda inom fristående skolor har över hälften (55,1%) färre än 10 anställda, och knappt 8 av 10 (78,2%) har färre än 20 anställda. Det är bara 2,2% av alla fristående företag som har 100 anställda eller fler.

Vård och omsorg

Inom vård- och omsorg är det cirka 124 500 anställda och inom LSS har cirka 9 500 kunder privat utförare av personlig assistans, dvs cirka 60% av alla med personlig assistans. Inom hemtjänsten har 36 800 personer hemtjänst i egen regi, vilket är nästan 17 % av alla.

Inom äldreboende bor 18 600 personer i privat regi, vilket motsvarar cirka 20% av alla. Cirka 33% av landets kommuner bedömer att de inte kommer kunna tillgodose efterfrågan på platser i äldreboenden om fem år. Denna brist kommer dessutom att öka. Privata aktörer bygger idag lika många nya äldreboendeplatser som alla Sveriges kommuner tillsammans, 36%.

Chefer inom socialtjänsten anser man att de positiva effekterna av konkurrens anses betydligt större än de negativa effekterna. Det har förbättrat verksamheten, ökat kundfokus och påverkat arbetsmarknaden positivt, och man anser att det inte finns några skillnader i kvalitet mellan kommunal och privat verksamhet. Dessutom har kostnadsutvecklingen i den kommunala regin hållits nere tack vare konkurrens.

FÖRSLAGETS EFFEKTER

Den primära effekten blir att de flesta välfärdsföretagen, utom de stora vilka utgör 1% av alla, tvingas lägga ner sin verksamhet eftersom förslaget i praktiken innebär ett vinstförbud för flertalet företag. Nio av tio skol- och omsorgsföretag får svårt att överleva.

Idag har alla kommuner barn i fristående förskola eller skola, vilket innebär att dessa således berörs av förslaget. Om förslaget går igenom innebär det att flera kommuner inte kommer att kunna erbjuda förskola och skola i den utsträcknings som behövs. Och de som därmed drabbas är barnen och familjerna. Deras valmöjligheter försvinner och kvaliteten hotas.

Förslagets beräkningsmetod, handlar om rörelsemarginal i förhållande till bokfört operativt kapital, vilket är något helt annat än vad Lövén säger.

Regeringens inställning att ”vinst går ut över kvalitet, likvärdighet, tillgänglighet och arbetsvillkor” saknar grund. Ett stort antal utredningar visar på att det inte finns stöd för ett sådant påstående. Snarare är det så att privata verksamheter hamnar i topp när det gäller indikatorer som kvalitet och villkoren för de anställda.

Regeringen och Vänsterpartiet påstår också att en stor folklig majoritet vill att vinstjakten i välfärden stoppas (Ardalan Shekarabi och Ali Esbati (V), DN 3/12 2017).

Men när människor tillfrågas vilket som är viktigast – att förbjuda vinstutdelning eller att kunna välja mellan privata och offentliga alternativ i välfärden – så väljer flertalet det senare alternativet. Bara cirka var fjärde tillfrågad prioriterar vinstförbudet, enligt undersökningar från Ipsos, Demoskop, Novus med flera.

Det finns ett starkt stöd bland svenska folket för valfrihet i välfärden. Trots det vill regeringen och Vänsterpartiet nu gå vidare med ett förslag som kraftigt skulle begränsa detta.

Det är sannolikt förklaringen till att man mörkar eller tonar ner effekterna av förslaget. Inför ett stundande valår är det begripligt, men likafullt vilseledande.

Håkan Welin

Liberala Företagare

Källor: Rörelseresultat i välfärdsbolag – en jämförelse, PWC 2016; Serranodatabasen 2016; Skolverket 2017; Trendie Effekter av konkurrens, A Darvik, A Svensson och J Tykkyläinen; SCB Statistikdatabasen Näringsverksamhet; Presskonferensen SVT; DN 3 december 2017

Liberala Företagare behövs!

VÅR VISION
Ett mer företagarvänligt Sverige

VÅRT UPPDRAG:
Påverka företrädare för liberal politik

VÅR LÅNGSIKTIGA MÅLSÄTTNING:
Öka förståelsen för småföretagandets villkor

LIBERALA FÖRETAGARE SKALL

Öka kunskaperna inom Liberalerna kring företagarfrågor

Fånga upp aktuella frågor inom företagande

Vara forum för att diskutera företagande

Liberalernas förlängda arm i småföretagarfrågor

Förändra synen på företagande

LF:s manifest

”Liberala Företagare (LF) är ett nätverk inom Liberalerna och utgår från partistadgans § 1. LF:s målsättning är att samla företagare och andra näringslivsintresserade personer med liberal samhällsåskådning till gemensamt arbete, samt att fånga upp respektive sprida företagar- och näringslivsfrågor i syfte att bredda och förstärka alla delar av partiets politik med huvudsaklig inriktning inom sitt specialområde. Nätverket har med sin erfarenhet djup sakkompetens. Nätverket fungerar som referensgrupp när partiledningen behöver komplettera egna förslag med synpunkter från liberala företagare i landet.”
%d bloggare gillar detta: