Tidigare inlägg

Annonser

REGERINGSFÖRHANDLINGARNA

Nedan följer kort en redovisning av uppfattningar om förändringar kring företagandet i Sverige sett utifrån överenskommelsen mellan L, C, S och Mp.

Sist redogörs det för innehållet i de två olika förhandlingar som L haft med C, S och Mp samt med Alliansen.

För Liberalerna har det varit intensiva förhandlingar i försöken att bilda regering. Liberalerna har tillsammans med Centern genomfört förhandlingar med både Alliansen å ena sidan och med S+MP å den andra. Resultaten av dessa har fallit bra ut, även om tydligheten gentemot S + MP varit stringentare mot bakgrund av att en överenskommelse med dem har stärkt behoven av kraftfulla markeringar kring de krav som ställts.

I dagsläget ligger statsministerfrågan för röstningsavgörande på fredag och ett positivt svar, om än med villkor, har kommit från V.

Efter att Sjöstedt godkänt Löfvén som statsminister lämnar Kristersson kommentaren att C och L har blivit lurade. I överenskommelsen finns en klausul som ska utestänga V från inflytande, och den klausulen är nu tillintetgjord enligt Kristersson. Därmed menar Kristersson att det är en ”absurd regeringsbildning”. Kristersson tillägger att man inte kommer att ”rädda kvar en regering som vi inte tycker borde ha tillträtt om den hotar att avsättas”.

Så till kommentarerna om företagardelen i överenskommelsen.

Sett utifrån vårt perspektiv – Liberala Företagare – innehåller överenskommelsen delar som svarar mot krav vi ställt bl.a. under Landsmötesdagarna 2017 i form av motioner från oss och från andra medlemmar i partiet. Sammanfattningsvis kan kommenteras att flera av de krav som framställdes då har tillmötesgåtts på olika sätt i överenskommelsen. Detta gäller bl.a. minskningen av arbetsgivaravgifterna, kompetensförsörjningsfrågor, förändringar i RUT, tillsättandet av en ny utredning kring 3:12-reglerna,  att förslaget om vinsttak stoppas, förenklingar av regelbördan, företagsamhet på landsbygden, förslaget om gårdsförsäljning, och frågan om strandskyddsreglerna sett ur företagarperspektiv. Detta är förslag som vi anser vara ett steg på vägen för att förbättra villkoren för fram för allt småföretagandet i vårt land.

När det gäller den arbetsgrupp som tillsattes inom Liberalerna inför Landsmötet 2017 och som arbetade med företagsfrågor (Frihet och företagsamhet) återfinns bl.a. följande punkter i överenskommelsen. Minskningen av arbetsgivaravgifterna, vinsttaket, frågan om personaloptioner, arbetsrättsliga frågor har också lyfts fram i överenskommelsen vilket vi välkomnar.

Däremot återfinns inga tankar kring trygghetsfrågorna för småföretagare i överenskommelsen. Inte heller frågor kring ALMI:s roll, kvinnofrågor inom företagandet, brottsförebyggande åtgärder och frågor kring handläggningstider av olika slag. Detta bland annat.

Enligt Aftonbladet ska, när det gäller frågan om undantagen i turordningsreglerna, arbetsmarknadens parter själva lösa frågan. I det fall de inte lyckas ska fler undantag göras. Medan Expressen anser att överenskommelsens innehåll avseende förändringar i RUT är något som Vänsterpartiet ogillar.

Enligt Svenskt Näringsliv räcker inte de överenskomna förslagen på förändringar i LAS man gjort. Där anser man att hela LAS måste förändras. Att ge parterna på arbetsmarknaden att nå en överenskommelse ger facken vetorätt, enligt Svenskt Näringsliv. Enligt dem borde man införa flexicurity, dvs bättre och generösare insatser vid arbetslöshet och större möjligheter till fortbildning samtidigt som arbetsgivarna får större möjligheter att avgöra arbetsstyrkans sammansättning. Man påtalar att både forskning och företagens vardagsberättelser visar att lagstiftningen kring anställningar är ett hinder för jobbskapande och tillväxt.

Almega å sin sida anser dock att det är bra att parterna får chansen först. ”Det är helt nödvändigt med ett tryck på parterna”. Man har under flera år försökt lösa detta men inte lyckats trots innehåll i de tidigare förslagen om friare uppsägningsregler mot tryggare omställningsförsäkringar. Dock anser man att förändringstakten är för långsam.

TCO har uppfattningen att förslagen på förändringar i LAS, och närmast då att ansvaret för turordningsreglerna läggs på parterna på arbetsmarknaden, utgör ett hot. Enligt dem öppnar man upp för godtycke samtidigt som viktiga kollektivavtal om trygghet för den som blir av med jobbet undermineras.

Enligt LO innehåller överenskommelsen förslag som ökar klyftorna, och som inte gynnar LO:s medlemmar. ”Skrivningarna om arbetsrätten inger oro och vi kommer att hålla frågan under noggrann uppsikt”.

ÖVERENSKOMMELSERNA

Nedan följer en redovisning av vilka punkter som de två skilda överenskommelserna har kommit fram till rörande Liberala Företagares område..

ÖVERENSKOMMELSEN L, C, S OCH MP  

De punkter som berör företagande är 13 till antalet, och några av dessa innehåller flera punkter. Här nedan tas dessa upp utifrån Liberala Företagares perspektiv.

Villkoren för företagande (punkt 3):

Beskattningen av företag, i synnerhet växande små och medelstora företag, blir mer gynnsam.

  • Arbetsgivaravgifter sänks.
  • Förbättrade regler för personaloptioner och borttagen extraskatt på generationsskiften genomförs.
  • RUT-avdraget breddas till fler tjänster. (Utredning om äldre-RUT under 2019).
  • 3:12-reglerna förenklas (utredning 2019-2020. Ny lagstiftning från 2022)
  • Kravet på aktiekapitalet sänks till 25 000 kronor (Ds våren 2019. Ny lagstiftning från 1 januari 2020).

Förslaget om vinstförbud från S och V (punkt 9):

Den enskildas valfrihet är en central del av den svenska välfärdsmodellen. Därför behövs en mångfald av aktörer och goda villkor för enskilt drivna verksamheter inom välfärden som underlättar den enskildes aktiva val.

  • Förslag om vinstförbud eller andra förslag med syftet 3 att införa vinstbegränsningar för privata aktörer i välfärden kommer inte att drivas vidare eller arbetas med
  • Förslag kommer läggas för att säkerställa att alla aktörer inom välfärden oavsett driftform har likvärdiga villkor.

Samverkansprogrammet med näringslivet (punkt 12):

Det nationella innovationsrådet under ledning av statsministern (och med deltagande av berörda statsråd) fortsätter sitt arbete.

Exportsatsningen (punkt 13):

En exportsatsning för fler jobb i hela landet genomförs.

  • Den befintliga exportstrategin utvecklas med fokus på hållbarhet, ekonomiskt, socialt och ekologiskt.

Kompetensbehovet (punkt 14):

Möjligheterna till omställning förstärks och arbetsgivarnas behov av arbetskraft med rätt utbildning förbättras.

  • Kunskapslyftet byggs ut, inklusive högskola, yrkeshögskola, vuxenutbildning och yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning.
  • Möjligheten att vidareutbilda sig eller omskola sig högre upp i åldrarna utökas. Ge mer generösa villkor för detta inom studiemedelssystemet. (Senast från BP21)
  • Utvecklingstid i upp till ett år införs (från BP20) för att möjliggöra kompetensutveckling hos den enskilde.

Mer företagande (punkt 15):

Fler ska kunna bli företagare.

  • En kraftig förenkling av beskattning och regelverk för mikroföretagande genomförs (Utredning under 2019-2020 och förändringar från 2021)
  • Sänkt aktiekapital till 25 000 kronor (Ds våren 2019. Ny lagstiftning från 1 januari 2020).

Beskattningen för växande företag (punkt 16):

En gynnsam beskattning för växande företag ska införas.

  • Uttaget av arbetsgivaravgift sänks.
  • Taket i RUT ska tredubblas.
  • RUT-avdraget ska utvidgas till tvätt, flytt-, hämt- och trygghetstjänster. (Utredning under 2019, införs i BP21).
  • Ett äldre-RUT ska utredas. (Tillsätts 2019)
  • Den extra beskattningen vid generationsväxling, jämfört med om företaget säljs till någon utomstående, ska tas bort.
  • Beskattningen av personaloptioner ska reformeras genom att bland annat utvidga storleken och personkretsen så att svenska regler är konkurrenskraftiga i ett internationellt perspektiv.
  • En utredning med syftet att förenkla 3:12 ska genomföras (Utredning 2019-2021. Ny lagstiftning från 2022).

Arbetsrätten (punkt 20):

Arbetsrätten ska moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad samtidigt som en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls. Om parterna når en överenskommelse om hur LAS ska reformeras på ett sätt som ger ökad flexibilitet ska regeringen istället lägga förslag i linje med parternas överenskommelse. I annat fall genomförs utredningens förslag. (Utredningen tillsätts april 2019. Förändringarna i LAS ska genomföras 2021)

  • Arbetsrätten ska ge företagen flexibilitet och skydda den enskilde arbetstagaren mot godtyckliga uppsägningar.
  • Lagen om anställningsskydd ska ändras genom tydligt utökade undantag från turordningsreglerna (utredning).
  • Förslag ska läggas fram som, särskilt för mindre företag, innebär lägre kostnader vid uppsägningar, samtidigt som rättssäkerhet och skydd mot godtycke upprätthålls (utredning).
  • Arbetsgivarens ansvar för kompetensutveckling och den anställdes omställningsförmåga ska stärkas (utredning).
  • Förslag som skapar en bättre balans i anställningsskydden för personal med olika anställningsvillkor ska tas fram (utredning).
  • Utredningen ska, förutom vid ovanstående, även generellt särskilt beakta de små och medelstora företagens behov av flexibilitet och ska, utöver kontakter med arbetsmarknadens parter, ha kontakt med dessa företags organisationer..

Problemet med kompetensutvisningar (punkt 21):

Ett särskilt visum för högkvalificerade som vill söka jobb eller starta företag ska införas (Utredning 2019. Nya regler från 1 januari 2021).

  • Dagens regler för arbetskraftsinvandring ska värnas.

De digitala villkoren för företagande i landet (punkt 22):

Den digitala infrastrukturen ska byggas ut i hela landet. Mål 95 % av alla företag minst 100 Mbit/s 2020

  • Alla bör ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet där de normalt befinner sig senast år 2023.

Villkoren för företagande på landsbygden (punkt 23):

Gör det möjligt att leva och bo på landsbygden.

  • Bygg ut fler servicekontor i hela landet.
  • Inga nya myndigheter ska lokaliseras i Stockholm under mandatperioden.
  • Det ska vara betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden.

Strandskyddslagstiftningen behöver göras om i grunden genom en ökad differentiering. Denna ska på allvar ta hänsyn till att tillgång till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. Det ska vara enklare att få bygga strandnära och skapas bättre förutsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck. Det lokala inflytandet ska öka. Ett fortsatt starkt och, om behov finns, förstärkt strandskydd ska finnas för att värna obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i områden som redan är starkt exploaterade (Utredning tillsätts sommaren 2019. Proposition hösten 2021. Ikraft 1 januari 2022).

  • Inför ett avståndsbaserat och färdmedelsoberoende reseavdrag (Utredning tillsatt. Dir. 2017:134).
  • Utred ett slopat krav på bygglov för den som vill bygga ett kafé, ett ridhus eller liknande i anslutning till sin gård (Tillsätts 2020).
  • En utredning om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker ska genomföras. En förutsättning är att Systembolagets monopol säkras (Tillsätts 2020).
  • Vägunderhållet, med särskilt fokus på bärighet och tjälsäkring, förstärks.
  • Öka tillgången till högre utbildning i hela landet och stärk möjligheterna till distansutbildning.
  • Stärk rättssäkerheten för företag

Konkurrenskraften inom det svenska jordbruket (punkt 25):

Stärk och öka konkurrenskraften inom det svenska jordbruket. Svensk livsmedelsproduktion är helt avgörande för jobb och tillväxt på landsbygden.

  • Ett kraftfullt bondepaket kommer att genomföras för att stärka likviditeten och konkurrenskraften.
  • Insatser ska också genomföras för att stödja en utveckling mot ett fossiloberoende jordbruk.
  • Sverige ska internationellt arbeta för minskad antibiotikaanvändning i djurhållning globalt. (En utredning tillsätts under 2020).
  • Inför ursprungsmärkning av kött och fisk på restauranger och i storkök (Uppdrag har givits till Livsmedelsverket juli 2018. Proposition våren 2020).

Byggande och infrastruktur (punkt 28):

Bygg ut infrastrukturen – bind ihop Sverige med tåg som går i tid.

  • Fullfölj den beslutade nationella planen för infrastruktur 2018–2029 med investeringar i vägar och järnvägar i hela landet på 700 miljarder.
  • Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg, Malmö och regioner och städer längs med och i anslutning till banans sträckning bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer.
  • Fortsätt utbyggnaden av järnvägen i norra Sverige
  • Intensifiera planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet. Den breda finansieringsdiskussionen mellan sju riksdagspartier ska återupptas och utgöra utgångspunkten för det fortsatta arbetet med projektet.
  • Dagens eurovinjettavgift för godstransporter ska behållas så länge som möjligt.
  • Ett nytt miljöstyrande system ska utredas (Tillsätts våren 2019).
  • Ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige införs (Utredning 2020. Införs från 1 januari 2022).
  • Regeringen ska agera för att göra det enklare att boka utlandsresa med tåg.

 

ÖVERENSKOMMELSEN C, L, M OCH KD 

När det gäller förslaget till överenskommelse mellan Liberalerna, Centern, Moderaterna och Kristdemokraterna redovisas för oss aktuella punkter nedan.

Förändringar inom arbetsrätten:

  • Vissa allmänna reformer
  • Ändrade turordningsregler
  • Förändringar av regler för saklig grund vid uppsägning av personliga skäl.

Arbetsgivaravgifterna och regelverket:

  • Sänkning av vissa arbetsgivaravgifter
  • Genomföra regelförenklingar och –förbättringar.

För att få ut fler i arbete:

  • Införa Inträdesjobb. Innebär en förenklad anställning för nyanlända de fem första åren i Sverige och för unga upp till 23 år utan gymnasieexamen. Lönen uppgår till 70 procent av rådande ingångslön i branschen, anställningen får innehas i maximalt tre år och arbetsgivaravgiften slopas under lika lång tid.

RUT-avdraget:

  • Tredubbla taket för RUT-avdraget till 75 000 kronor, samt bredda avdraget till att också inkludera trygghets-, tvätt- samt flytt- och hämttjänster.
  • Ett mer generöst avdrag för äldre ska utredas.

Arbetsförmedlingen:

  • Ersätt Arbetsförmedlingen med en ny, mindre statlig myndighet.
  • Matchningsfunktionen ska öppnas upp för fristående, etablerade aktörer som ersätts efter resultat i form av varaktigt jobb, så att stödet till de arbetssökande blir mer effektivt.
  • Stödet till personer med funktionsnedsättning ska värnas fullt ut.

Underlätta omstart sent i arbetslivet:

  • Stärk möjligheterna till vidareutbildning och omställning.
  • Se över hur studiemedelssystemet kan ändras så att den som är äldre eller har högskoleexamen får ökade möjligheter till att studera även senare i livet.

Beskattning och regelverk:

  • Utred en kraftig förenkling av beskattning och regelverk för mikroföretagande
  • Sänk aktiekapitalet till 25 000 kronor, så att fler kan ta steget till entreprenörskap.
  • Stärka regelförenklingsarbetet, bland annat genom att EU-lagstiftning som grundregel enbart ska införas på miniminivå
  • Arbeta efter principen ”en regel in – en regel ut”.
  • Underlätta generationsväxling:
  • Ta bort extra beskattningen, jämfört med om företaget säljs till någon utomstående.

Personaloptioner och kompetensförsörjning:

  • Förbättra reglerna för personaloptioner, så att fler företag omfattas, så att fler medarbetare kan bli delägare.
  • Utred ett mer långtgående system för att säkra kompetensförsörjningen i svenska företag.
  • Underlätta för kompetensinvandring, genom att införa en ny form av visum – för att söka jobb eller starta företag – för högutbildade och experter
  • Korta handläggningstiderna vid arbetskraftsinvandring och sätt stopp för kompetensutvisningar.

Klimatfrågor och företagande:

  • Snabba på omställningen av den svenska industrin genom att investeringar i klimatsmart teknik stimuleras. Inledningsvis ska detta ske genom ett investeringsstöd som på sikt ska omvandlas till ett skatteavdrag.
  • Effektivisera miljöprövningar och korta handläggningstider samt införa ett grönt spår för tillståndsprövningar – företag som vill göra miljöförbättrande åtgärder bör ges en mer skyndsam handläggning.

 

Annonser

Vart har företagarfrågorna tagit vägen?

I valrörelsen pratar man väldigt lite om företagande. Det verkar inte vara ett politiskt intresseområde. Samtidigt verkar det som om de politiska partierna vill visa att det är de som är lösningen på problemen med integrationen, men att observera är att småföretagen är den stora integrationsmotorn i samhället. Det är företagarna som skapar jobben, det är med all sannolikhet också så att det är företagen som kommer att komma med nya innovationer på miljöproblemen.

Både Magdalena Andersson och Stefan Lövén har uttalat att under Socialdemokraternas ledning har man ordnat 300 tusen jobb. Men det är inte politiker som skapar jobb, de kan ge goda förutsättningar för detta. Sedan 1990-talet har 4 av 5 nya jobb skapats av företag med färre än 50 anställda. Småföretagen står också för de största bidragen till den kommunala välfärden i 3 av 4 kommuner. Den gamla föreställningen om att Sverige är en stolt industrination behöver förändras eftersom den inte längre stämmer med verkligheten, vi har faktiskt blivit en småföretagarnation.

När det gäller 3:12-reglerna har S en väldigt skev bild. De vill, enligt både Andersson och Lövén höja skatterna för de ”allra, allra, allra rikaste” och ”komma åt Stureplansföretagarna. Vi struntar i målaren i Sveg” enligt Magdalena Andersson. Problemet är att dessa regler också drabbar småföretagaren i Sveg.

När det gäller hinder för fortsatt tillväxt i Sverige säger vart fjärde företag att den största svårigheten ligger i att hitta rätt kompetens. Politikerna kan här ge möjligheter för den stora reserv som kommit in i vårt land. Så politikerna behöver kraftigt förbättra arbetsförmedlingen, förändra arbetsgivaravgiften och öka de snabba utbildningsinsatserna. Och det sista gäller t.ex. att utveckla för de nya svenskarna att snabbt lära sig svenska. Dessutom ska man helst inte göra skillnad på utbildning och arbete, det bästa är att kombinera detta, dvs. både kunna arbeta och få chans till utbildning samtidigt. Därutöver är t.ex. förändringar av de mer eller mindre låsta lönenivåerna för inträdet på arbetsmarknaden ett hinder. T.ex. kan offentliga sektorn betala för utbildningen, något som de ofta gör redan idag.

LO OSERIÖST OM FRISKOLORNAv

I januari gjorde LO ett oseriöst utspel om friskolorna. LO driver en en häxjakt på valfriheten och sviker till och med de egna medlemmarna.  LO skriver att reformen 1992 har ”lett till ett fåtal jätteaktörer som agerar bakom »skenbar« mångfald”. Therese Guovelin talar om ”ägarkoncentration” och kallar friskolorna för en ”giftcocktail”!

Idén med att skapa möjligheter för alla föräldrar att välja, oavsett plånbok, blundar LO för. Något som är unikt i Sverige jämfört med många andra länder i Europa där bara rikare familjer ges denna möjlighet.

Skolans verkliga problem är de sjunkande kunskapsresultaten vilket främst ligger hos de kommunala skolorna. Och vetenskapliga undersökningar visar att friskolor presterar bättre än kommunala skolor vad gäller såväl elevers trivsel och nöjdhet som kunskaper.

Den konkurrenssituation som de kommunala skolorna utsätts för från friskolorna ger bättre resultat för eleverna. Men LO vill genom sitt utspel inte ta ansvar för skolans utveckling, man väljer att inte tala om detta – högst anmärkningsvärt. Många av våra kommunala skolor måste få bättre möjligheter att ge våra elever en stabil kunskapsutveckling, det finns för få sådana!

Som jag tidigare sagt i denna blogg skulle Reepalus förslag innebära att de allra flesta friskolor tvingas lägga ner sin verksamhet. Och därmed försvinner valfriheten för många föräldrar, bl.a. medlemmar i LO, och mångfalden, som också LO pratar om skulle försvinna.

I sak argumenterar LO i sitt utspel, liksom Ardalan Shekarabi (S), om 7% av friskoleföretagen. De övriga idogt arbetande friskolorna i vårt land, cirka 93%, talar man inte om. LO:s Kent Werne talar om ”koncentration” och ”dold mångfald”.

Fakta är att de 93% fristående skolorna har bara en eller två skolor som de ansvarar för. Och dessa gör bra resultat! T.ex. får bara hälften så många friskolor kritik från Skolinspektionen jämfört med kommunala skolor. Dessutom lyfter inspektionen fram vikten av närhet mellan huvudman, rektor, lärare och elever, något man särskilt finner hos små aktörer.

De små friskolorna, den överväldigande majoriteten av alla, skapar en miljö och genomför en kunskapsutveckling för våra elever, som vare sig LO eller Shekarabi med ett ord nämner.

Liberalerna lyfter fram vikten av en väl fungerande skola. Från Liberala Företagare lyfter vi fram småföretagandets roll inte minst för friskolorna. Det är också därför vi helt stödjer friskolorna och deras ansvarstagande och stora engagemang.

Håkan Welin

Ändra eller ta bort LAS!

På dagens svenska arbetsmarknad krävs en ny och modern arbetsrätt, detta gäller inte minst Lagen om anställningsskydd – LAS. Och de förändringar som behöver genomföras omfattar flera olika delar av nuvarande lagtext, både avseende turordningsregler, anställningsfrågor och uppsägningssystemet.

I dagens samhälle krävs allt större smidighet och positiva attityder. Och en förutsättning för detta är en större flexibilitet med ökad rörlighet, mindre inlåsningseffekter och större villighet att byta jobb bland de anställda. Den idag omoderna LAS motverkar utvecklingen i dagens moderna samhälle effektivt.

Intressant är också att den konsekvensutredning som LO och Svenskt Näringsliv gemensamt tillsatte 2011 konstaterar att ”strukturomvandling och produktivitet påverkas negativt av anställningsskyddet1. Där konstaterar man följande:

  • När rörligheten minskar får ungdomar svårare att komma in på arbetsmarknaden, eller som de skriver, ”Ungas sysselsättning sjunker med striktare anställningsskydd 1 eftersom äldre som har många anställningsår inte vågar byta arbetsgivare då det kan leda till att de riskerar att råka ut för ”sist in först ut” vid neddragningar.
  • Genom åren har allt fler undantag tillfogats LAS vilket har lett till ökade osäkerheter för arbetsgivarna. Den nuvarande gränsen på upp till 10 anställda gör att man som företagare inte vågar anställa person nummer 11. Denna inlåsningseffekt gör att turordningsreglerna inte tar hänsyn till att nummer 11 kanske har bättre utbildning och högre kompetens. Därigenom har alltfler nya anställningsformer tillkommit vilka dels kan staplas på varandra och dessutom hjälper den ökande marknaden med bemanningsföretaggärna till med arbetskraft.
  • Slutligen har personer som söker anställning alltmer uppmanats att starta eget och istället få arbeta mot faktura. Exempel på detta är SR och SVT. Den sociala otrygghet och osäkerhet som detta skapar uppfattas inte alltid positivt och många trivs inte med det.

 Vi lyfter fram några aspekter nedan på effekterna av dagens LAS och därmed grunderna för att denna lag behöver ändras.

Vid anställning:

För de allra flesta små företag i vårt land är många gånger en anställning en överlevnadsfråga, man vrider och vänder på alla risker.

Som regel vill företagaren ha egna anställda men har de inte ett bra CV och bra referenser är det alldeles för riskabelt. Många – 30 %2 enligt Svenskt Näringsliv – har därför också avstått från att anställa nya medarbetare på grund av reglerna i LAS.

Förutom det har LAS tvingat många företagare att bli väldigt restriktiva eftersom lagen motarbetar flexibiliteten. Till detta ska fogas att LAS uppfattas som bestå av ett snårigt regelverk med många fallgropar, vilket skapar onödiga risker för feltolkningar. Detta kan i sin tur leda till ersättningsskyldighet om man gör fel.

Lagen medför slutligen att man inte vågar anställa så många som man skulle behöva tillsammans med det välkända faktum att man har inte råd att låsa upp sig i fasta kostnader.

De effekter som LAS åstadkommer är att färre kommer i arbete och fler stannar kvar på arbeten de inte trivs med, man riskerar att låsa fast sig med en anställd som inte är mogen uppgiften vilket faktiskt kan fälla ett mindre företag och man undviker gärna att anställa någon som tidigare har varit långtidssjukskriven eller har haft andra dokumenterade bekymmer.

Vid uppsägning

När det så gäller uppsägningsreglerna i LAS finns två aspekter, dels uppsägning från arbetsgivarens sida och dels uppsägning från den anställdes sida.

Regeln är att arbetsgivaren måste säga upp den som anställdes sist. Detta kan ofta leda till att företaget tappar viktig kompetens. Risken för att tvingas säga upp de med bäst kompetens under en lågkonjunktur kan vara förödande för verksamheten.

Idag har yngre personer ofta bättre utbildning än äldre, men p.g.a. turordningsreglerna kommer dessa inte in på arbetsmarknaden, eftersom redan anställda dels har större möjligheter genom sin anställningstid att vara kvar, men också för att de tvekar att byta jobb av rädsla för att få en sämre turordningsplats. Detta leder i sin tur till försvårad rekrytering och minskad rörlighet på arbetsmarknaden.

Dagens LAS medför således inlåsningseffekter och att yngre personer får svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

Vidare är kravet vid uppsägning från arbetsgivarens sida saklig grund. Denna regel uppfattas av många som väldigt oklar vilket skapar osäkerhet för företagaren. Kostnaderna för en felaktig uppsägning kan bli väldigt stora. Konsekvensen blir istället att regelverket har en avhållande effekt på viljan att nyanställa.

När det så gäller uppsägning av personliga skäl, uppfattas LAS hindrande för tillväxten hos många företag. Dessutom har flera yttrat att lagen här är tandlös och inte fungerar i praktiken. Det tar mycket tid och kraft i anspråk, vilket är det största problemet tillsammans med att det dessutom är svårt att förutse utgången vid en dylik process. Kostnaderna och de ofta långdragna utredningarna saknar många, framför allt små företag, oftast resurser till. Slutligen kan en sådan process vara kränkande, man måste leda i bevis att någon är oduglig, för den det berör, skapa oror hos övriga anställda och dessutom vara utdragen.

Så när det gäller uppsägning från den anställdes sida kan konstateras att LAS genom sina inlåsningseffekter kan tvinga kvar människor på arbetsplatser de vantrivs på. Människor vågar inte byta anställning även om de vantrivs på den nuvarande anställningen. Eftersom personen har en tillsvidareanställning vågar hen inte lämna den. Man stannar hellre kvar och lider än att prova ett nytt jobb. Därmed blir konsekvensen att anställda med längre anställningstid inte vågar riskera att hamna i situationen ”sist in först ut”. Och rörligheten begränsas.

Sammanfattning av effekterna av LAS enligt forskningen3.

  1. Rörligheten och dynamiken på arbetsmarknaden minskar. Både uppsägningar och nyanställningar minskar och vi får en minskad strukturomvandling. Utvecklingen av nya arbeten/yrken och företag minskar.
  2. Den minskande strukturomvandlingen påverkar produktiviteten negativt.
  3. Eftersom rörligheten minskar och inlåsningseffekterna ökar, påverkas marginalgrupperna på arbetsmarknaden, inte minst ungdomar och nyanlända. Kort kan sägas att sysselsättningsmöjligheterna för dessa grupper missgynnas till förmån för medelålders män.
  4. Den ökande tillämpningen som floran av visstidsanställningar, fakturakontrakt m.m.  medför en segmentering på arbetsmarknaden. Stelbentheten i LAS tillsammans med alltfler skiftande tillämpningar av andra typer av anställningar ger en kontraproduktiv effekt.

FÖRSLAG:

I en undersökning som Småföretagarna genomfört bland sina medlemmar framkommer att 73 % anser att LAS är ett stort hinder för nyanställningar.

Flera andra företagarorganisationer konstaterar att LAS behöver moderniseras och anpassas och då lyfts bl.a. turordningsreglerna fram med avseende på hur man ska kunna bevara kompetensen i företagen. Samtidigt inställer sig frågan om hur man ska kunna behålla anställningstryggheten. Till detta fogas frågor kring hur man ska kunna underlätta möjligheterna att avveckla medarbetare som uppenbart inte fungerar på arbetsplatsen, någon som missköter sitt arbete eller på annat sätt ställer till stor skada.

Tunga fackliga organisationer har under den senaste tiden öppnat för att ta bort turordningsreglerna, ett hinder för framför allt de små företagen. Småföretagarnas organisation uttrycker att ”En övergripande reformering av LAS är nödvändig och nya regler måste utformas så att arbetstagarnas kompetens, erfarenhet och personliga förmåga att utveckla verksamheten väger tyngre än antalet anställningsår vid driftsinskränkningar och omorganisationer”.4

Några av de förslag som lyfts fram är bl.a. följande:

  • Utöka provanställningstiden utan en alltför hög risk
  • Minska de fasta kostnaderna
  • Skapa en mera flexibel arbetsrätt
  • Utöka undantaget i LAS till åtminstone 20 personer
  • Minska antalet tvingande regler
  • Inför den danska modellen flexicurity vid anställning
  • Ta bort sjuklöneansvaret för i första skedet företag med färre än 10 anställda.
  • Inför en obligatorisk a-kassa, det ger större trygghet
  • Inför ett fungerande lärlingssystem med möjlighet till lärlingsanställningar genom hela livet
  • Avskaffa företrädesrätten
  • Ta bort nuvarande turordningsregler helt för företag med upp till 50 anställda och inför regler baserade på kompetens

Liberala Företagare anser att de ovan angivna förslagen är bra i strävan att utveckla rörligheten, få bort inlåsningseffekten och skapa större möjligheter för ungdomar och nyanlända att komma in på arbetsmarknaden.

Sammantaget behöver hela den på 1980-talet skapade lagen genomgå en total förändring och anpassas till dagens mycket mer flexibla samhälle.

Några källor:

  1. Faktiska konsekvenser av turordningsreglerna i LAS och avtal. Svenskt Näringsliv och LO. Sverker Rudeberg, Johan Ingelskog
  2. Svenskt Näringsliv
  3. Effekter av anställningsskydd Vad säger forskningen? Per Skedinger SNS Förlag 2008
  4. ”Solen går ned över LAS?”, Småföretagarnas Riksförbund. Leif Svensson

Lagrådet totalsågar förslaget om begränsningar av vinster

Vänsterns och Socialdemokraternas förslag om vinstbegränsningar sågas totalt av Lagrådet. Vilket var både väntat och vettigt. För att uttrycka det milt är Lagrådet mycket kritiskt. Dels anser man att förslaget är dåligt berett och att det är ”ofullständigt som beslutsunderlag”. Lagrådet påpekar också att förslaget kan bryta mot grundlagsreglerna om den kommunala självstyrelsen och reglerna om näringsfriheten. Vidare påtalar Lagrådet att det är oklart om lagen får det syfte som regeringen önskar, det framgår inte heller vilka konsekvenserna blir av förslaget. Och Lagrådet skriver därför att ”Konsekvenserna av om utredningen missbedömt verkningarna av vinstbegränsningar kan uppenbarligen bli högst oönskade”.

Lagrådets slutsats är att ”de remitterade förslagen inte är ägnade att läggas till grund för lagstiftning”. Ska nu bli intressant att se hur Sjöstedt och Löfvén agerar.

Tillväxtens hinder

Kompetensförsörjningen stort hinder

I diskussioner tidigare har det kommit fram ett antal skäl till vilka hinder det finns för mindre företag att växa. Så t.ex. har Företagarna bl.a., i en undersökning, att ett av de största skälen är kompetensförsörjningen. Hela 24% av de tillfrågade företagarna anger detta som det största hindret för tillväxt.

Här anger man som de tre främsta hindren för kompetensförsörjningen

  • svårigheterna att hitta rätt erfarenhet
  • svårigheterna att hitta rätt personliga egenskaper
  • kostnaden för att ha anställda.

Som exempel nämns att hela 74% av företagen anger att det är ett stort eller mycket stort hinder att hitta en arbetssökande med rätt erfarenhet vid rekrytering

Rekryteringsbehovet är störst inom tillverkningsindustrin och byggindustrin. Och intressant är att efterfrågan på personer utan någon arbetslivserfarenhet, bl.a. inom handeln och besöksnäringen, är relativt stor.

Och de egenskaper som är svårast att finna men samtidigt är viktigast för verksamheten vid rekrytering och därmed utgör de främst efterfrågade, är personer som är ansvarstagande, självgående och har rätt attityd, oavsett utbildningsnivå.

Åtgärder

Situationen har lett till en tydlig efterfrågan på bättre matchning mellan utbildningarna som ges och arbetsmarknadens behov. Inte minst gäller detta många hantverksyrken. Enligt Företagarnas undersökning utbildas det dels alldeles för få personer, och dels är kunskapsnivån bland dem som söker jobb inte tillfredsställande. Dessutom anser man att det är viktigt att de som utbildas också får praktiska erfarenheter av arbetslivet medan de går i skolan.

Även Svenskt Näringsliv påpekar vikten av att förutsättningarna för företagens konkurrenskraft är att kompetensförsörjningen fungerar. Det är för många företag som har svårt att hitta medarbetare med rätt kompetens.

Flera åtgärder finns att genomföra för att trygga tillgången på kompetens hos företagarna, men också ge personer möjlighet till anställning. Med rätt insatta åtgärder kan, enligt Företagarna, mer än 70.000 jobb utvecklas.

Nedan följer några exempel på åtgärder som kan vidtas:

  • Det berör attityden inom skolan avseende att unga inte alltid är införstådda i vilka krav som ställs och vilka egenskaper som värderas i arbetslivet. Och detta gäller även högutbildade personer. Därför behöver PRAO återinföras som obligatorium i skolan
  • Det gäller förslag om att inrätta en s.k. utbildningsanställning. Detta kombinerar anställning och utbildning så att utbildningen sker i kommunal regi, och att arbetet sker ute i näringslivet.
  • Ytterligare ett förslag är att regeringen inför ett rekryteringsavdrag alternativt rekryteringscheckar för att underlätta för företagen att hitta rätt kompetens genom kanaler som är bättre anpassade för små företag än Arbetsförmedlingens tjänster. Småföretagarna använder idag mycket lite av Arbetsförmedlingens tjänster. Skälet till detta är att myndighetens metoder både upplevs som inte särskilt dynamiska samt är dåligt anpassade till mindre företags verksamhet. Men framförallt har de personer som myndigheten rekommenderat fel egenskaper och de flesta de skickar verkar faktiskt inte vilja arbeta.
  • Företagen behöver själva tänka igenom hur introduktionen av nyanställda ska se ut, de kan inte räkna med att en nyanställd fungerar fullt ut redan från dag ett.
  • Skapa ett system som gör att lärarna återkommande kommer ut på företagen med det tydliga syftet att de bättre förstår ställda förväntningar och krav samt vilka kompetenser som eleverna förväntas ha.
  • Skolan behöver också satsa mera på att få eleverna att förstå hur företagande fungerar. Det omfattar inte bara frågan om anställningsbarhet som det hette förr, utan mera om entreprenörskap. Detta borde vara en central del i skolans värdegrund.
  • 2016 konstaterade Skolverket att skolan behöver rikta mer uppmärksamhet mot elevernas icke-kognitiva förmågor.4 Det handlar om individens attityder, beteenden och socialt-emotionella sidor, och som exempel nämns motivation, samarbetsförmåga, självdisciplin eller ’hur man uppträder’. Det är också dessa förmågor som, enligt Företagarnas undersökning, efterfrågas. De är svårast att finna vid rekrytering.
  • Utöver detta behövs en ökad dialog mellan skolan och näringslivet, vilket i olika sammanhang har framförts under de senaste 20 åren. Näringslivet och utbildningsväsendet möts inte tillräckligt.
  • Många av småföretagen saknar, enligt Företagarnas undersökning, strategier för kompetensförsörjning, rutiner och processer för rekrytering och introduktion av nya.
  • Ledningen i företagen behöver arbeta mera målmedvetet och strukturerat med kompetensförsörjningsfrågorna. Detta gäller främst att genomföra en inventering av företagets kompetenser, utvecklandet av en plan för kompetensförsörjning i takt med företagets utveckling samt bygga upp en strategi och plan för detta. Allt detta i syfte att på olika sätt bidra till att prioritera och integrera kompetensförsörjningen i verksamheten, vilket i sig är ett av huvudverktygen för företagets utveckling och överlevnad.

 

Håkan Welin

Källor: Det är attityden dumbom. Företagarna, november 2016; Gymnasierapporten 2017 – attityder, antal och etablering. Svenskt Näringsliv 2017; Betydelsen av icke-kognitiva förmågor. Skolverket 2016; Gott Nytt ???? Småföretagar År ????. Småföretagarnas riksförbund, hemsidan 2016

 

 

Vänstern och företagande

Linda Westerlund Snecker (V), rättspolitisk talesperson, ger i GP i januari 2018 en bild som dels är grovt generaliserande, men även antyder bristande kompetens inom småföretagarnas verklighet. T.ex gör hon en koppling mellan ”800 unga män i lokala kriminella nätverk” med tillgång till skjutvapen, och småföretagande. Det är en intressant koppling men minst sagt synnerligen tvivelaktig.

Hon citerar en rapport skriven av Ekobrottsmyndigheten från 2016, där EBM drar slutsatsen att sju av hundra företag startas med kriminellt syfte. Westerlund Snecker menar att ett av grundskälen till en ökning av företag med kriminellt syfte, var Alliansens beslut att häva revisionsplikten för små företag 2010.

Från Liberala Företagare delar vi uppfattningen att företagande inte ska användas i kriminella syften. Majoriteten av de nära 1,2 miljoner företagen i vårt land delar också den uppfattningen. Det är seriöst arbetande människor hängivna sin verksamhet.

Det är därför lite väl magstarkt att antyda att företagande är detsamma som brottslig verksamhet. I genomsnitt står företagandet i landet för mellan 30 – 35 % av kommunernas intäkter. Som används för att bekosta skola, vård och omsorg. Att förenkla och förbättra situationen för företagen gynnar därmed också möjligheterna för våra barn och gamla att få bättre omsorg. Småföretagarna skriver ”att underlätta företagande i landet utgör och kommer att utgöra grunden för vår nuvarande och framtida välfärd”, vilket vi instämmer i.

Westerlund Snecker vill gärna vrida resonemanget så att det främst är välfärden som drabbas, ”få bukt med ekonomisk brottslighet mot välfärden”. Och hon hänvisar till bl.a. EBM, BRÅ och exemplifierar med Södertälje kommuns åtgärder.

Ekobrottsmyndigheten

EBM pekar i sin rapport, som är från juni 2016, och som Westerlund Snecker citerar, på att de aktiebolag som ingått i deras granskning och som har valt bort revisor inte står för en oproportionerligt stor andel oaktsamma brott, men att det finns anledning anta att mörkertalet för denna kategori av brott har ökat. EBM:s slutsats är att avskaffandet av revisionsplikten är en riskfaktor för att bolag används som brottsverktyg.

I sin rapport från december 2017, skriver EBM att företagens lönsamhet och tillväxt inte har förbättrats med slopad revisionsplikt för de minsta aktiebolagen, att den rapporterade sysselsättningen har minskat och drar slutsatsen att kriminella använder aktiebolag som brottsverktyg i ökad omfattning. EBM konstaterar också att företagarna inte har blivit bättre på att betala lagstadgade skatter och avgifter eller upprätta korrekta årsredovisningar, jämfört med tidigare. Brottstyperna är exempelvis bokföringsbrott, skattebrott och penningtvätt. Sedan säger EBM att både lönsamhet och sysselsättning minskade jämfört med perioden 2007-2010 och antyder att det skett därför att man valt bort revisorer.

Riksrevisionen

Riksrevisionen, RRV, konstaterar att de stödjande verktyg som tagits fram inte fungerat så bra som tänkt, och att reformen haft få positiva effekter och medfört ökad risk för skattefusk. RRV konstaterar vidare att många bolag gjort en mindre besparing men betalar samtidigt mindre i bolagsskatt som en följd av lägre tillväxt. Arbetet mot ekonomisk brottslighet har försvårats menar RRV.

Enligt Småföretagarna har dock RRV:s rapport ”en överraskande låg kvalitet” och RRV:s slutsatser har ifrågasatts av ett flertal ledande branschorganisationer. Exempelvis tar man upp revisionens roll och påpekar kraftigt att revisionen inte har till uppgift att ”lämna goda råd till företagen som bidrar till långsiktig utveckling”. Revisionens uppgift är ”en oberoende granskning av ett företags räkenskaper” och inte att vara affärsrådgivare, och hänvisar till ABL.

Utredningen saknar också, enligt Småföretagarna, saklig grund för påståendet att ”företagare skulle hålla tillbaka sina affärer för att få lägre skatt”. Småföretagarna menar att det visar på bristande respekt för svenska företagare genom att t.ex. likställa sämre lönsamhet med ökat skattefusk.

Södertälje

De uppgifter som Westerlund Snecker stödjer sig på från Södertälje kommun är från 2012. Det handlade om ett stort antal ärenden om misstänkt ekonomisk brottslighet inom ramen för en särskild satsning. Man samarbetade bland annat med Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. Enligt Tottmar i DN från oktober 2017, kan vi dock konstatera att utvecklingen, tack vare den samlade insatsen, nu pekar åt rätt håll,  ”bara var tionde företagare uppger att de har utsatts för brottslighet de senaste två åren”. Ett organiserat nätverk i arbetet har skett mellan polisen, kommunen, räddningstjänsten, Skatteverket, Försäkringskassan och flera andra myndigheter.

BRÅ

Slutligen BRÅ som rekommenderar ett antal åtgärder vilka riktar in sig på att stöta köparen i första hand och syftar till att försvåra för de brottsliga aktörerna att sälja sina tjänster.

BRÅ klargör att det är individer och inte företag som begår brotten. Deras rapport har därför en mer kriminologisk utgångspunkt. Man fokuserar mera på de personer som begår brotten och hur dessa personer använder bolag som verktyg i den kriminella verksamheten. BRÅ har lyft fram ett antal roller som den kriminella entreprenören, fixaren, svartarbetaren, målvakten, kunden och torpeden, vilka samtliga fyller avgörande funktioner i den organiserade handeln med arbetskraft. BRÅ:s förslag har därför utformats med ett aktörsfokus.

Inledningsvis menar BRÅ att man måste identifiera och kontakta den formelle företrädaren, detta gäller inte minst köp av byggtjänster. Ta referenser från tidigare utförda projekt. Utveckla den egna beställarkompetensen för att bl.a. kunna bedöma anbud. Använda webbplatsen http://www.vitabyggen.se som bl.a. innehåller goda råd till köpare om hur de ska kunna skilja oseriösa entreprenörer från seriösa. Samma hemsida tipsar även om underlag för att formulera kravlistor.

Ytterligare förslag som BRÅ lägger fram är att Skatteverket kommer att tillhandahålla företagsinformation snabbare än vad som idag är fallet. Denna myndighet riktar även ett ökat fokus på arbetstagarna för att minska antalet som arbetar svart. Och ett led i detta är att vid redovisning av de anställdas källskatt och arbetsgivaravgifter bör företagen koppla inbetalningarna till enskilda individer. BRÅ föreslår vidare att personal, entreprenörer och underentreprenörer följer de regler om legitimationsplikt och närvaroredovisning som ställs i ID06.10

BRÅ menar även att Skatteverket bör få rätt att genomföra oanmälda arbetsplatsbesök för att kontrollera vilka som arbetar där, samt myndigheterna ska samverka mycket bättre än tidigare, varvid BRÅ föreslår konkreta åtgärder som att utöka och utveckla användningen av informatörer, spaning och telefonavlyssning.

BRÅ har flera andra förslag vilka samtliga syftar till att begränsa och motarbeta ekonomisk brottslighet. Bland dessa finns t.ex. att prioritera bekämpningen av interna hot och våld (jfr Brå 2005:11), att fixarpersonen bör prioriteras av de brottsbekämpande myndigheterna, att följa upp hur omvänd skattskyldighet för moms fungerar, att skärpa kontrollen av valutaväxlingsföretag och factoringbolag, att skärpa de personliga kraven för F-skatt samt att försvåra användandet av målvakter i bolag.

Håkan Welin

Liberala Företagare

Liberala Företagare behövs!

VÅR VISION
Ett mer företagarvänligt Sverige

VÅRT UPPDRAG:
Påverka företrädare för liberal politik

VÅR LÅNGSIKTIGA MÅLSÄTTNING:
Öka förståelsen för småföretagandets villkor

LIBERALA FÖRETAGARE SKALL

Öka kunskaperna inom Liberalerna kring företagarfrågor

Fånga upp aktuella frågor inom företagande

Vara forum för att diskutera företagande

Liberalernas förlängda arm i småföretagarfrågor

Förändra synen på företagande

LF:s manifest

”Liberala Företagare (LF) är ett nätverk inom Liberalerna och utgår från partistadgans § 1. LF:s målsättning är att samla företagare och andra näringslivsintresserade personer med liberal samhällsåskådning till gemensamt arbete, samt att fånga upp respektive sprida företagar- och näringslivsfrågor i syfte att bredda och förstärka alla delar av partiets politik med huvudsaklig inriktning inom sitt specialområde. Nätverket har med sin erfarenhet djup sakkompetens. Nätverket fungerar som referensgrupp när partiledningen behöver komplettera egna förslag med synpunkter från liberala företagare i landet.”
%d bloggare gillar detta: