Tidigare inlägg

Annonser

3:12-reglerna

Under fjolåret kom regeringen med ett förslag som man avsåg överlämna till riksdagen. Dock gick man inte vidare med detta förslag. Förslaget blev hårt kritiserat och skulle ha inneburit försämringar för fåmansföretag.

Grundprincipen är att småföretagare delar upp sina inkomster i två inkomstslag, ”inkomst av tjänst” och ”inkomst av kapital”. För tjänsteinkomsterna tillämpas sedan samma skattesats som för arbete, samtidigt som företaget vid skatteutdelning i normalfallet först har erlagt 22 procent skatt på rörelsevinsten

3:12-reglernas förenklingsregel (se nedan) används av hela 70% av vårt lands fåmansföretagare. Regeringens förslag till nya 3:12-regler skulle ha inneburit skattehöjningar på cirka tre miljarder kronor. Något som landets allra minsta företag skulle betala om förslaget hade förverkligats.

3:12-reglerna styr beskattandet av utdelningen hos ägare till fåmansföretag från det egna bolaget. Ett av skälen till regeringens initiativ var att den ansåg att 3:12-reglerna var gynnsamma och att det fanns möjlighet att gå ner med skatten till 20%, och man ansåg att den möjligheten, jämfört med annan beskattning, var för låg.

3:12-reglerna gäller enbart fåmansbolagsägare. Som fåmansbolagsägare räknas man om mer än häften av aktierna ägs av max 4 personer eller färre.  Observera också att i begreppet ägare ingår hela närståendekretsen (make/a, sambo, barn, barnbarn, föräldrar osv).

Det finns främst två faktorer som påverkar storleken på utdelningen. Dels hur stora medel för utdelning som är möjliga, dels hur ägaren blir beskattad.

I princip finns det tre regler att hålla reda på, huvudregeln, förenklingsregeln och gränsbeloppet.

Huvudregeln

När det gäller Huvudregeln utgör företagets löneunderlag basen för beräkningen. Och löneunderlaget består av de kontanta löner som betalats ut under föregående år, alltså året före utdelningsåret. Man får använda 50% av bolagets löneunderlag som gränsbelopp, men för att kunna nyttja denna möjlighet ställs vissa kvalifikationskrav.

De två grundläggande principerna eller kraven som används här är A) att ägare eller närstående måste ta ut en lön på minst 6 IBB plus 5% av bolagets totalt kontanta löner eller 9,6 IBB. IBB återfinns för varje år bl.a. hos Skatteverket; och B) att utdelning under gränsbeloppet beskattas med 20% samt att utdelning över gränsbeloppet upp till takbeloppet beskattas som lön, alltså runt 32% – 57% (procentsatsen beror av hur mycket lön man tagit ut under året). Om man gör en utdelning över takbeloppet (90 IBB) räknas detta som kapital och beskattas med 30%.

Utöver detta är det viktigt veta att om man ska kunna använda sig av löneunderlaget enligt huvudregeln, måste man äga mer än 4% av aktierna. Och en liten varning för att om man har ett högt omkostnadsbelopp (summan av anskaffningsutgifterna), kan huvudregeln ge ett högre gränsbelopp än förenklingsregeln.

Regeringens förslag var att bibehålla synsättet att närstående är delägare och att beräkningen av löneunderlaget trappas enligt följande:

  • 15% av delägarnas andel av löner upp till 6 IBB
  • 30% av delägarnas andel av löner mellan 6 och 60 IBB
  • 40% av delägarnas andel av löaner överstigande 60 IBB

Dessutom föreslog regeringen att beskattningen av utdelning och kapitalvinst skulle slås samman till ett enda takbelopp om 120 IBB.

Förenklingsregeln

Grundprincipen för denna regel innebär att gränsbeloppet räknas fram med ett schablonbelopp och är tillämplig om man inte kvalificerar sig för huvudregeln eller om den ger ett lägre gränsbelopp. Om man äger alla aktier i bolaget blir schablonen 2,75 x IBB året innan beskattningsåret. Äger man 50% av aktierna blir det hälften.

Regeringens förslag var här att om man använder förenklingsregeln i ett bolag får man inte beräkna något gränsbelopp över huvud taget för något annat bolag. Regeringens grundförslag var också att minska schablonen från 2,75 till 1,75 x IBB. Det skulle ha inneburit att man som företagare skull ha fått ta ut mindre i lågbeskattad utdelning än med nuvarande regler.

Gränsbeloppet

Detta belopp styrs av vilken beräkningsmetod man använder, huvudregeln eller förenklingsregeln. Det är endast denna del av aktieutdelningen som beskattas med 20%. Man får använda den regel som ger det högsta gränsbeloppet.

Regeringens förslag var att höja skattesatsen till 25%. Den föreslog även att den begränsning som finns avseende den årliga uppräkningen av sparat utdelningsutrymme skulle sänkas i statslåneräntan från 3 till 2 %-enheter.

Sedan finns det ett antal saker man måste hålla reda på:

  • en förmån, t.ex. bil, räknas inte in i löneunderlaget
  • förenklingsregeln får bara användas om man ägde aktierna vid årets ingång
  • med flera

Avslut

Det finns ett synsätt som genomsyrar dessa regler och som bl.a. gäller relationen småföretagare – anställda, där även andra delar av företagslagstiftningen och arbetsrätten i princip bara riktar in sig på de stora företagens villkor.

Dels beskattas svenska småföretag redan idag högre än stora företag. Dels är det grundläggande syftet med reglerna att förhindra att småföretagare, som arbetar i sina egna företag och som tar ut inkomst i form av aktieutdelning, beskattas med mer förmånliga skattesatser än vad som gäller för vanliga anställda i Sverige.

De konsekvenser som förslaget skulle ha fått om det gått igenom är att det blir mindre pengar på fickan för företagaren; lönsamheten minskar; det leder till sänkta incitament att anställa (sysselsättningsökningen minskar) och det blir krångligare regler för att ta ut vinst (regelverket ökar ytterligare).

Det finns en del övrigt att säga om ändringsförslagen avseende 3:12-reglerna men jag tror att de väsentligaste bitarna har kommit med ovan. Tilläggas kan att vid diskussionerna inför den omröstning som sedan inte blev av (förslaget drogs ju tillbaka) kunde M tänka sig att gå samman med SD för att rösta nej till förslaget. C och L hade tidigare deklarerat att man inte kan samarbeta med SD vilket skulle kunna ha resulterat i ett ja till förslaget.

Låt oss hoppas att regeringens förslag inte återkommer i fjolårets tappning. Snarare behövs en översyn av dessa regler så att villkoren för småföretagen förbättras.

Håkan Welin

Annonser

Företagarnas villkor – ett inlägg

Bland kommunernas ekonomiska förutsättningar för bra vård, skola och omsorg m.m. utgör i genomsnitt i landet 32 % intäkter från småföretag och deras anställda. Om man till detta adderar de stora företagen blir siffran 54 %. Det betyder att mer än hälften av offentliga sektorns ekonomi baseras på hur väl företagen i vårt land mår. Och nästan 60 % av statens totala skatteintäkter utgjordes av olika skatter på arbete. Tar vi bort direkta skatter (nästan uteslutande kommunal och statlig inkomstskatt, totalt knappt 730 mjkr), återstår arbetsgivaravgifter, egenavgifter, löneskatter, skatt på företagsvinster m.m. som sammantaget ger drygt 640 mjkr i intäkter till staten. En högst väsentlig summa, vilken kan förändras beroende vilka politiska åtgärder man vill vidta. Av statens totala intäkter 2016 på 1920 miljarder kr påverkas grovt räknat 1/3-del av denna summa av företagarnas förutsättningar att verka.

I Sverige idag (senaste mätningen gjord nov 2016) finns det 1 109 381 företag (offentliga branscher borträknade). Av dessa är 99,9 % små och medelstora företag med mindre än 250 anställda. 99,4 % av alla företag har mellan 0 – 49 anställda. 74 % är enmansföretag.

Mot bakgrund av ovanstående behöver vi skapa en grundläggande inställning som i korthet går ut på förståelsen för att offentliga sektorns ekonomiska förutsättningar i stor utsträckning grundas på människors förmåga att skapa ekonomiska incitament som ger bra intäkter till stat, landsting, regioner och kommuner.

Som en logisk följd av detta betyder enklare, bättre, mer gynnsamma och tydligare förutsättningar för företagsamheten högre intäkter för offentliga sektorn och därmed bättre ekonomi avseende vård, omsorg, skola m.m.

Åtta av tio småföretag säger att de vill växa, men hindren som anges är bl.a. höga arbetskraftskostnader, brist på kompetens och finansieringsproblem. Dessutom anges sådana hindrande faktorer som problem med infrastrukturen, lokal service, offentlig upphandling, osund konkurrens och attityder från politiker och tjänstemän på lokal nivå.

Trots dessa hinder har de små företagen stått för uppemot 4 av 5 nya jobb som skapats i Sverige sedan 1990.

Regeringen slår mot de företagsamma

Den rödgröna regeringen fortsätter att hårdbeskatta landets företagsamma. Vi har nu världens högsta marginalskatter på arbetsinkomster. Företagens kostnader ökar rejält p g a de skatter som höjts. Intäkter som skulle kunnat användas för investeringar och anställningar försvinner ner i Magdalena Anderssons ficka.

Det finns flera exempel på regeringens företagsfientliga politik: Förra året föreslog regeringen, tvärt emot vad som utlovades i valrörelsen, att företagen skulle betala 25 procent av sjukpenningen om en person varit borta från jobbet i mer än 90 dagar. En beräkning visade att förslaget skulle ge statskassan fyra miljarder och slå hårt mot småföretagen. Förslaget drogs tillbaka efter stark kritik, bl a från oss i Liberalerna.

Regeringen har tillfälligt gett upp tanken att införa en särskild bankskatt eftersom det har visat sig att den skulle drabba såväl pensioner som flertalet företag på ett negativt sätt. Samma väg verkar den s.k. kilometerskatten gå som skulle ha inneburit ökade kostnader för småföretagen utanför storstäderna.

Nu står nästa strid, striden om beskattningen av småföretagen, via de s.k. 3:12-reglerna. Entreprenörsutredningen föreslår ett flertal skärpningar av de skatteregler som avgör vilken skatt småföretagaren ska betala. Om regeringen väljer att följa utredningens förslag skulle det innebära att kapitalskatten höjs och att beräkningsgrunderna för hur skatten beräknas leda till att småföretagarna tvingas betala ytterligare 5 miljarder i skatt.

Det skulle på ett allvarligt sätt försämra möjligheten för de 250 000 fåmansföretag som finns i Sverige att utvecklas och skapa jobb, samtidigt som det visat sig att det är just bland småföretagen jobben växer fram. Under de senaste decennierna har 4 av 5 arbetstillfällen skapats i de små- och medelstora företagen.

Entreprenörsutredningen tillsattes av alliansregeringen för att förenkla skattereglerna och minska krånglet för fåmansföretag. Den rödgröna regeringen ”kidnappade” utredningen och gav den tilläggsdirektiv som syftade till att ”öka statens skatteintäkter”.

Regeringens skattehöjningar på inkomster och företagande är ett hot mot välfärden. Sverige behöver fler entreprenörer som vågar satsa tid och pengar på nya idéer. Då duger det inte att höja skatterna och försvåra företagandet.

Liberalerna vill att det ska vara givande och enkelt att driva företag. För oss liberaler är företagande både ett uttryck för individens möjlighet att förverkliga sina drömmar och en viktig förutsättning för tillväxt och ekonomisk utveckling. Inte en outtömlig Grottekvarn som ska beskattas för beskattandets egen skull.

Said Abdu, näringspolitisk talesperson för Liberalerna

Liberala Företagare, styrgruppen

Ny styrgrupp bildad 2016

NÄTVERKET LIBERALA FÖRETAGARE

Liberala Företagare bildade vid Liberalernas Riksmöte 2016 ny organisation och valde ny styrgrupp. Årsstämman antog även nya riktlinjer för organisationen och kommer under den närmaste tiden att arbeta inom två områden:

A. Verksamhetsinriktningen som omfattar följande punkter:

  • Öka kunskapen inom Liberalerna kring företagarfrågor
  • Fånga upp aktuella frågor inom företagande
  • Forum för att diskutera företagande
  • Liberalernas förlängda arm i småföretagarfrågor
  • Förändra synen på företagande

B. Bilda ett liberalt nätverk med regionala LF-företrädare

DEN NY STYRGRUPPEN

På bilden syns den nya styrgruppen med från vänster:

  1. Håkan Welin, Bålsta, ordförande
  2. Anne-Marie Ekström, Borås
  3. Lars-Åke Davidsson, Stockholm
  4. Susanne Bäckman, Bromölla
  5. Gunnar Phil, Ekerö

 

MANIFEST 2016

Årsstämman antog också ett manifest:

”Liberala Företagare (LF) är ett nätverk inom Liberalerna och utgår från partistadgans § 1. LF:s målsättning är att samla företagare och andra näringslivsintresserade personer med liberal samhällsåskådning till gemensamt arbete, samt att fånga upp respektive sprida företagar- och näringslivsfrågor i syfte att bredda och förstärka alla delar av partiets politik med huvudsaklig inriktning inom sitt specialområde. Nätverket har med sin erfarenhet djup sakkompetens. Nätverket fungerar som referensgrupp när partiledningen behöver komplettera egna förslag med synpunkter från liberala företagare i landet.”

 

Skattesystemet behöver helrenoveras

Elva experter, varav två tidigare finansministrar, föreslår en ny århundradets skattereform i en debattartikel i DN idag. Skillnaden mellan skatten på arbete och kapital måste utjämnas, en mer enhetlig moms måste införas och skatterna måste sänkas för investeringar i nyföretagande. Liberala Företagare kan bara hålla med.

Några av de hjärtefrågor som Liberala Företagare driver är just kravet på en skattereform, att anpassa momsen till EU-standard och att bättre underlätta för finansiering vid företagsstart. Vad gäller just nyföretagande så driver vi frågan om att skapa tillväxtkonton, som något motsvarar s k skogskonton, där serieentreprenörer och företagare kan fondera vinster som sedan kan obeskattat kan användas för investeringar i nya företag.

Sänk arbetsgivaravgiften – inte bolagskatten

Båstadstennisen och DI bjuder in till debatt. Ser att Företagarna läxar upp Anders Borg. Deras medlemmar vill hellre sänka den del av arbetsgivaravgiften som är ren skatt, den sk löneavgiften, än bolagsskatten. VD Elisabeth Thand Ringqvist är besviken på Borg.

-”Både för det hårdnackade motståndet mot att prata om det och för att inte på ett intellektuellt hederligt sätt fundera på hur man ska kunna sänka kostnaderna för arbete.”

Väl uttryckt. Vi på Liberala Företagare kan bara instämma. Löneavgiften är idag över 10% och klart tillväxthämmande. Vi kallar den en ren anställningsskatt. Den måste ner om vi vill få fler livskraftiga företag och fler människor i arbete!

Inslaget återfinns på sid 7 i DI.

Liberala Företagare på arenan i Almedalen

Idag har Liberala företagare deltagit i två seminarier. På morgonen tillsammans med Gröna liberaler pratade vi naturturism och varför det är viktigt med bra förutsättningar för företagande för att driva en bra verksamhet inom näringen. En hel del hinder finns. Bland annat jante-lagen, ”Varför kan du överleva på din gård och inte jag”, och många och krångliga regler och höga avgifter. Avgifter som är lika för stora som små.

På eftermiddagen var vi medarrangörer på Vårdföretagarnas semniarier kring kvinnors företagande i välfärden. Ett välbesökt seminarium med bl a jämställdhetsminister Maria Arnholm. Hon regerade. Också ett seminarium där det hettade till. Från början var tänkt att Liberala företagare skulle ha ett eget men tid och ämne sammanföll med Vårdföretagarnas varför vi fick bli medarrangörer. Jag fick också inleda med att berätta varför vi ville vara med.

”Viktigt att fler företag, och företag som växer, startas av kvinnor.

Det handlar om makt. Att öka den ekononomiska makten för kvinnor.

Självklart ska kvinnors företagande växa inom alla branscher men många kvinnor jobbar i välfärdssektorn och många har kanske en idé eller tanke om hur de skulle kunna utföra saker på ett annat och bättre sätt. Då måste det finnas möjligheter att göra detta. Diskussioner om förbud mot vinster i välfärden riskerar att ingen vågar starta.

Förutom detta med ökad ekonomisk makt för kvinnor bidrar också fler alternativ inom välfärdssektorn att de som jobbar där får fler alternativa arbetsgivare och det finns fler alternativ för den som använder den. Därför tycker liberala företagare att frågan om kvinnors företagande inom välfärdssektorn är viktig.”

Seminariet websändes. Och en del kontakter knöts.

Bra dag alltså

20130705-170005.jpg

Liberala Företagare behövs!

VÅR VISION
Ett mer företagarvänligt Sverige

VÅRT UPPDRAG:
Påverka företrädare för liberal politik

VÅR LÅNGSIKTIGA MÅLSÄTTNING:
Öka förståelsen för småföretagandets villkor

LIBERALA FÖRETAGARE SKALL

Öka kunskaperna inom Liberalerna kring företagarfrågor

Fånga upp aktuella frågor inom företagande

Vara forum för att diskutera företagande

Liberalernas förlängda arm i småföretagarfrågor

Förändra synen på företagande

LF:s manifest

”Liberala Företagare (LF) är ett nätverk inom Liberalerna och utgår från partistadgans § 1. LF:s målsättning är att samla företagare och andra näringslivsintresserade personer med liberal samhällsåskådning till gemensamt arbete, samt att fånga upp respektive sprida företagar- och näringslivsfrågor i syfte att bredda och förstärka alla delar av partiets politik med huvudsaklig inriktning inom sitt specialområde. Nätverket har med sin erfarenhet djup sakkompetens. Nätverket fungerar som referensgrupp när partiledningen behöver komplettera egna förslag med synpunkter från liberala företagare i landet.”
%d bloggare gillar detta: