Hem » Regelkrångel

Category Archives: Regelkrångel

3:12-reglerna

Under fjolåret kom regeringen med ett förslag som man avsåg överlämna till riksdagen. Dock gick man inte vidare med detta förslag. Förslaget blev hårt kritiserat och skulle ha inneburit försämringar för fåmansföretag.

Grundprincipen är att småföretagare delar upp sina inkomster i två inkomstslag, ”inkomst av tjänst” och ”inkomst av kapital”. För tjänsteinkomsterna tillämpas sedan samma skattesats som för arbete, samtidigt som företaget vid skatteutdelning i normalfallet först har erlagt 22 procent skatt på rörelsevinsten

3:12-reglernas förenklingsregel (se nedan) används av hela 70% av vårt lands fåmansföretagare. Regeringens förslag till nya 3:12-regler skulle ha inneburit skattehöjningar på cirka tre miljarder kronor. Något som landets allra minsta företag skulle betala om förslaget hade förverkligats.

3:12-reglerna styr beskattandet av utdelningen hos ägare till fåmansföretag från det egna bolaget. Ett av skälen till regeringens initiativ var att den ansåg att 3:12-reglerna var gynnsamma och att det fanns möjlighet att gå ner med skatten till 20%, och man ansåg att den möjligheten, jämfört med annan beskattning, var för låg.

3:12-reglerna gäller enbart fåmansbolagsägare. Som fåmansbolagsägare räknas man om mer än häften av aktierna ägs av max 4 personer eller färre.  Observera också att i begreppet ägare ingår hela närståendekretsen (make/a, sambo, barn, barnbarn, föräldrar osv).

Det finns främst två faktorer som påverkar storleken på utdelningen. Dels hur stora medel för utdelning som är möjliga, dels hur ägaren blir beskattad.

I princip finns det tre regler att hålla reda på, huvudregeln, förenklingsregeln och gränsbeloppet.

Huvudregeln

När det gäller Huvudregeln utgör företagets löneunderlag basen för beräkningen. Och löneunderlaget består av de kontanta löner som betalats ut under föregående år, alltså året före utdelningsåret. Man får använda 50% av bolagets löneunderlag som gränsbelopp, men för att kunna nyttja denna möjlighet ställs vissa kvalifikationskrav.

De två grundläggande principerna eller kraven som används här är A) att ägare eller närstående måste ta ut en lön på minst 6 IBB plus 5% av bolagets totalt kontanta löner eller 9,6 IBB. IBB återfinns för varje år bl.a. hos Skatteverket; och B) att utdelning under gränsbeloppet beskattas med 20% samt att utdelning över gränsbeloppet upp till takbeloppet beskattas som lön, alltså runt 32% – 57% (procentsatsen beror av hur mycket lön man tagit ut under året). Om man gör en utdelning över takbeloppet (90 IBB) räknas detta som kapital och beskattas med 30%.

Utöver detta är det viktigt veta att om man ska kunna använda sig av löneunderlaget enligt huvudregeln, måste man äga mer än 4% av aktierna. Och en liten varning för att om man har ett högt omkostnadsbelopp (summan av anskaffningsutgifterna), kan huvudregeln ge ett högre gränsbelopp än förenklingsregeln.

Regeringens förslag var att bibehålla synsättet att närstående är delägare och att beräkningen av löneunderlaget trappas enligt följande:

  • 15% av delägarnas andel av löner upp till 6 IBB
  • 30% av delägarnas andel av löner mellan 6 och 60 IBB
  • 40% av delägarnas andel av löaner överstigande 60 IBB

Dessutom föreslog regeringen att beskattningen av utdelning och kapitalvinst skulle slås samman till ett enda takbelopp om 120 IBB.

Förenklingsregeln

Grundprincipen för denna regel innebär att gränsbeloppet räknas fram med ett schablonbelopp och är tillämplig om man inte kvalificerar sig för huvudregeln eller om den ger ett lägre gränsbelopp. Om man äger alla aktier i bolaget blir schablonen 2,75 x IBB året innan beskattningsåret. Äger man 50% av aktierna blir det hälften.

Regeringens förslag var här att om man använder förenklingsregeln i ett bolag får man inte beräkna något gränsbelopp över huvud taget för något annat bolag. Regeringens grundförslag var också att minska schablonen från 2,75 till 1,75 x IBB. Det skulle ha inneburit att man som företagare skull ha fått ta ut mindre i lågbeskattad utdelning än med nuvarande regler.

Gränsbeloppet

Detta belopp styrs av vilken beräkningsmetod man använder, huvudregeln eller förenklingsregeln. Det är endast denna del av aktieutdelningen som beskattas med 20%. Man får använda den regel som ger det högsta gränsbeloppet.

Regeringens förslag var att höja skattesatsen till 25%. Den föreslog även att den begränsning som finns avseende den årliga uppräkningen av sparat utdelningsutrymme skulle sänkas i statslåneräntan från 3 till 2 %-enheter.

Sedan finns det ett antal saker man måste hålla reda på:

  • en förmån, t.ex. bil, räknas inte in i löneunderlaget
  • förenklingsregeln får bara användas om man ägde aktierna vid årets ingång
  • med flera

Avslut

Det finns ett synsätt som genomsyrar dessa regler och som bl.a. gäller relationen småföretagare – anställda, där även andra delar av företagslagstiftningen och arbetsrätten i princip bara riktar in sig på de stora företagens villkor.

Dels beskattas svenska småföretag redan idag högre än stora företag. Dels är det grundläggande syftet med reglerna att förhindra att småföretagare, som arbetar i sina egna företag och som tar ut inkomst i form av aktieutdelning, beskattas med mer förmånliga skattesatser än vad som gäller för vanliga anställda i Sverige.

De konsekvenser som förslaget skulle ha fått om det gått igenom är att det blir mindre pengar på fickan för företagaren; lönsamheten minskar; det leder till sänkta incitament att anställa (sysselsättningsökningen minskar) och det blir krångligare regler för att ta ut vinst (regelverket ökar ytterligare).

Det finns en del övrigt att säga om ändringsförslagen avseende 3:12-reglerna men jag tror att de väsentligaste bitarna har kommit med ovan. Tilläggas kan att vid diskussionerna inför den omröstning som sedan inte blev av (förslaget drogs ju tillbaka) kunde M tänka sig att gå samman med SD för att rösta nej till förslaget. C och L hade tidigare deklarerat att man inte kan samarbeta med SD vilket skulle kunna ha resulterat i ett ja till förslaget.

Låt oss hoppas att regeringens förslag inte återkommer i fjolårets tappning. Snarare behövs en översyn av dessa regler så att villkoren för småföretagen förbättras.

Håkan Welin

Annonser

Lätta upp bördan – Ta bort sjuklöneansvaret

Sedan 1992 har företagen sjuklöneansvaret under dag 2-14. Detta är en tung börda speciellt för de små företagen.

Enligt en undersökning gjord av Företagarna svarade 23% av företagen att de har blivit mer negativa till att anställa personal utanför familjen pga sjuklöneansvaret vid kortare sjukskrivningar,   

Här föreslår vi, Liberala Företagare, att små företag helt skall slippa sjuklönekostnaderna för att därmed våga ta steget till att anställa personal. Sverige kommer på så sätt att få fler personer i arbete och kostnaderna för arbetslöshet minskar.

Liberala Företagare vill att Folkpartiet Liberalerna ska verka för en kraftfull förändring av småföretagen villkor.

Ge oss en ångervecka för bluffakturor!

Vi har tidigare skrivit om det. Inför ångervecka på samma sätt som för privatpersoner! Ett enkelt och bra sätt att komma tillrätta med skojare som skickar påhittade fakturor till landets småföretagare.

Nu gick dock Beatrice Ask(m) och Annie Lööf(c) ut i en debattartikel på Svenska Dagbladet där de hävdar att vi ska låta polisen ta hand om bluffakturaskojarna. Någon ångervecka behövs inte.

”I realiteten torde blufföretag enligt nuvarande regelverk sällan vinna framgång i en indrivningsprocess mot den som utsatts för en bluffaktura. Nyligen har kreditupplysningsbranschen dessutom enats om att vid kreditprövningar filtrera bort alla uppgifter som härstammar från bolag upptagna på Svensk Handels lista över oseriösa försäljare. ” Skriver alltså Lööf och Ask i SvD.se

De är naiva, svarar Peter Forsmans på Stiftelsen för Internetinfrastruktur och Liberala Företagare håller med. Sedan 2007 har antalet anmälda bluffakturor mer än fyrdubblats. På varningslistor kommer det in 100-150 anmälningar varje dag. Det är en lavin av bluffakturor som ofta skickas av ett fåtal skojare som utnyttjar kryphål.

”Ministrarna har även fel i att busarna sällan vinner framgång i indrivningsprocessen. Bestridanden ignoreras av busarna som skickar sin falska fordran vidare till såväl inkassoföretag, kronofogde och även tingsrätt och alltför ofta köper sig företagaren fri från obehag.” Skriver alltså Peter Forsman, läs hans svar i sin helhet på SvD.se här:

Annonsskojare och bluffakturerare är ett växande problem för småföretag som sällan har tiden eller resurserna att driva en rättslig process. Liberala Företagare föreslår att man inför en ångervecka på liknande sätt som gäller för privatpersoner. Det är en enkel och effektiv åtgärd som dessutom inte kostar något. Läs Liberala Företagares tidigare inlägg i frågan:

Gunilla Gustafsson, Liberala Företagare

Vi introducerar Anställarlinjen!

Sveriges välstånd bygger på att småföretagare kan växa, utvecklas och må bra. Inte minst sysselsättningen är beroende av hur småföretagare trivs.

För varje person som ska anställas så måste det finnas någon som vill anställa. Därför driver Liberala Företagare inte bara arbetslinjen utan även anställarlinjen.

Det ska inte bara löna sig att arbeta, det måste löna sig att anställa också!

Vi kräver sänkta arbetsgivaravgifter, flexibelt antal karensdagar, begränsat sjuklöneansvar mm – som alla syftar till att det ska vara enklare och mer lönsamt att vara småföretagare och arbetsgivare. När det fungerar för småföretagarna så mår Sverige bättre.

Stöd vårt arbete genom att bli medlem.  Skicka en mail till lib.foretagare@gmail.com

SvD

Liberala Företagare gör succé

Liberala Företagare har i helgen varit på Folkpartiets landsmöte i Karlstad och propagerat för småföretagarfrågor. Vårt bokbord var flitigt besökt av såväl kända som mindre kända folkpartister. Kim Nurmi, Gunnar Pihl, Lars-Åke Davidsson, Paula Ternström och undertecknad servade på hela mötet. Man kan konstatera att det är ett annat drag i småföretagarfrågorna nu än tidigare. Många nya kontakter knöts och ett femtiotal nya Liberala Företagare har anmält intresse för att driva småföretagarfrågorna vidare lokalt. Målet är att bygga upp en rikstäckande organisation.

På själva landsmötet togs viktiga beslut för oss som driver småföretagarfrågor. En bred skattereform där man även, efter utskottsförslag, inbegrep en översyn om arbetsgivar-avgifterna. Viktigt. Priset på anställda avgörs ju av hela kostnaden, inte bara den direkta lönen.

Även inom arbetsrätten togs ett viktigt beslut om att skrota turordningsrätten till förmån för kompetens. Men många hinder återstår att riva för att göra Sverige till ett land som älskar småföretagare. Inte minst det hårda regelverket kring sjukansvar och karensdagar måste luckras upp, frågor som Liberala Företagare driver.

På grund av nya debattregler så fick Liberala Företagare aldrig komma upp och plädera för sina förslag; de valda ombuden hade förtur och i ekonomi- och näringslivspasset så blev det helt enkelt inte tid över för oss andra. Snopet. Här följer dock det ”programtal” som jag hade förberett för att på en minut (!) plädera för de förslag som vi hade lagt:

”Liberala Företagare har skapas för att sätta fokus på småföretagarfrågorna och småföretagarnas villkor. Det behövs en starkare folkpartiröst i småföretagarvärlden.

Sveriges välstånd bygger på att småföretagare kan växa, utvecklas och må bra. Inte minst sysselsättningen är beroende av hur småföretagare trivs. För varje person som ska anställas så måste det finnas någon som vill anställa. Därför driver Liberala Företagare inte bara arbetslinjen utan även anställarlinjen.

Det ska inte bara löna sig att arbeta, det måste löna sig att anställa också!

Vi har lagt en rad förslag – sänkta arbetsgivaravgifter, flexibelt antal karensdagar, begränsat sjuklöneansvar bl a – som alla syftar till att det ska vara enklare och mer lönsamt att vara småföretagare. När småföretagarna trivs så mår Sverige bättre. Låt Folkpartiet bli det parti som gör att småföretagarna trivs bäst!

Bifall till motion B37, 38, 41, 47 och 54!”

Varför finns apoteksmonopolet kvar?

Det pratas mycket om monopol idag och därför vill jag och Liberala Företagare lyfta frågan om ett monopol som många inte känner till att existerar. Det handlar om apoteks-monopolet för de receptfria djurläkemedlen. Som liberaler är vi tveksamma till alla typer av monopol.

De som arbetar i dagligvaruhandeln säljer idag huvudvärkstabletter mm till människor. Då är det självklart att de eller djurbutikerna ska kunna sälja  t ex fästing- eller avmasknings-medel till hundar och katter. Idag finns dessa djurpreparat endast på apoteken och med tanke på både att bandmask, fästingburna sjukdomar mm. sprider sig i landet är det hög tid att öka preparatens tillgänglighet.

Ökad  konkurrens ger också lägre pris för konsumenten, vilket – utöver ökad tillgänglighet – är ett plus eftersom dessa djurpreparat är relativt dyra idag.

Många anser kanske att denna fråga är liten men faktum är att det finns minst 500 tusen hundar och över 1,5 miljoner katter i Sverige! Frågan berör många djurägare.

Mitt och Liberala Företagares motionsförslag till Folkpartiets landsmöte är att Folkpartiet aktivt arbetar för att avskaffa monopolet för de receptfria djurläkemedlen. Stöd oss gärna på landsmötet i oktober!

Kim Nurmi / Liberala Företagare

Sänk arbetsgivaravgifterna!

Liberala företagare vill se fler livskraftiga och starka småföretag. Skatten som småföretagaren betalar för att kunna anställda och växa måste ner.

Av de 31 procent på den anställdes lön som en arbetsgivare betalar i arbetsgivaravgift är 9 procentenheter ren skatt. (2010 var var samma skatt 6 procentenheter)

Liberala Företagare anser inte att skapande av arbete ska beskattas!

%d bloggare gillar detta: