Hem » Regelkrångel

Category Archives: Regelkrångel

Annonser

Ändra eller ta bort LAS!

På dagens svenska arbetsmarknad krävs en ny och modern arbetsrätt, detta gäller inte minst Lagen om anställningsskydd – LAS. Och de förändringar som behöver genomföras omfattar flera olika delar av nuvarande lagtext, både avseende turordningsregler, anställningsfrågor och uppsägningssystemet.

I dagens samhälle krävs allt större smidighet och positiva attityder. Och en förutsättning för detta är en större flexibilitet med ökad rörlighet, mindre inlåsningseffekter och större villighet att byta jobb bland de anställda. Den idag omoderna LAS motverkar utvecklingen i dagens moderna samhälle effektivt.

Intressant är också att den konsekvensutredning som LO och Svenskt Näringsliv gemensamt tillsatte 2011 konstaterar att ”strukturomvandling och produktivitet påverkas negativt av anställningsskyddet1. Där konstaterar man följande:

  • När rörligheten minskar får ungdomar svårare att komma in på arbetsmarknaden, eller som de skriver, ”Ungas sysselsättning sjunker med striktare anställningsskydd 1 eftersom äldre som har många anställningsår inte vågar byta arbetsgivare då det kan leda till att de riskerar att råka ut för ”sist in först ut” vid neddragningar.
  • Genom åren har allt fler undantag tillfogats LAS vilket har lett till ökade osäkerheter för arbetsgivarna. Den nuvarande gränsen på upp till 10 anställda gör att man som företagare inte vågar anställa person nummer 11. Denna inlåsningseffekt gör att turordningsreglerna inte tar hänsyn till att nummer 11 kanske har bättre utbildning och högre kompetens. Därigenom har alltfler nya anställningsformer tillkommit vilka dels kan staplas på varandra och dessutom hjälper den ökande marknaden med bemanningsföretaggärna till med arbetskraft.
  • Slutligen har personer som söker anställning alltmer uppmanats att starta eget och istället få arbeta mot faktura. Exempel på detta är SR och SVT. Den sociala otrygghet och osäkerhet som detta skapar uppfattas inte alltid positivt och många trivs inte med det.

 Vi lyfter fram några aspekter nedan på effekterna av dagens LAS och därmed grunderna för att denna lag behöver ändras.

Vid anställning:

För de allra flesta små företag i vårt land är många gånger en anställning en överlevnadsfråga, man vrider och vänder på alla risker.

Som regel vill företagaren ha egna anställda men har de inte ett bra CV och bra referenser är det alldeles för riskabelt. Många – 30 %2 enligt Svenskt Näringsliv – har därför också avstått från att anställa nya medarbetare på grund av reglerna i LAS.

Förutom det har LAS tvingat många företagare att bli väldigt restriktiva eftersom lagen motarbetar flexibiliteten. Till detta ska fogas att LAS uppfattas som bestå av ett snårigt regelverk med många fallgropar, vilket skapar onödiga risker för feltolkningar. Detta kan i sin tur leda till ersättningsskyldighet om man gör fel.

Lagen medför slutligen att man inte vågar anställa så många som man skulle behöva tillsammans med det välkända faktum att man har inte råd att låsa upp sig i fasta kostnader.

De effekter som LAS åstadkommer är att färre kommer i arbete och fler stannar kvar på arbeten de inte trivs med, man riskerar att låsa fast sig med en anställd som inte är mogen uppgiften vilket faktiskt kan fälla ett mindre företag och man undviker gärna att anställa någon som tidigare har varit långtidssjukskriven eller har haft andra dokumenterade bekymmer.

Vid uppsägning

När det så gäller uppsägningsreglerna i LAS finns två aspekter, dels uppsägning från arbetsgivarens sida och dels uppsägning från den anställdes sida.

Regeln är att arbetsgivaren måste säga upp den som anställdes sist. Detta kan ofta leda till att företaget tappar viktig kompetens. Risken för att tvingas säga upp de med bäst kompetens under en lågkonjunktur kan vara förödande för verksamheten.

Idag har yngre personer ofta bättre utbildning än äldre, men p.g.a. turordningsreglerna kommer dessa inte in på arbetsmarknaden, eftersom redan anställda dels har större möjligheter genom sin anställningstid att vara kvar, men också för att de tvekar att byta jobb av rädsla för att få en sämre turordningsplats. Detta leder i sin tur till försvårad rekrytering och minskad rörlighet på arbetsmarknaden.

Dagens LAS medför således inlåsningseffekter och att yngre personer får svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

Vidare är kravet vid uppsägning från arbetsgivarens sida saklig grund. Denna regel uppfattas av många som väldigt oklar vilket skapar osäkerhet för företagaren. Kostnaderna för en felaktig uppsägning kan bli väldigt stora. Konsekvensen blir istället att regelverket har en avhållande effekt på viljan att nyanställa.

När det så gäller uppsägning av personliga skäl, uppfattas LAS hindrande för tillväxten hos många företag. Dessutom har flera yttrat att lagen här är tandlös och inte fungerar i praktiken. Det tar mycket tid och kraft i anspråk, vilket är det största problemet tillsammans med att det dessutom är svårt att förutse utgången vid en dylik process. Kostnaderna och de ofta långdragna utredningarna saknar många, framför allt små företag, oftast resurser till. Slutligen kan en sådan process vara kränkande, man måste leda i bevis att någon är oduglig, för den det berör, skapa oror hos övriga anställda och dessutom vara utdragen.

Så när det gäller uppsägning från den anställdes sida kan konstateras att LAS genom sina inlåsningseffekter kan tvinga kvar människor på arbetsplatser de vantrivs på. Människor vågar inte byta anställning även om de vantrivs på den nuvarande anställningen. Eftersom personen har en tillsvidareanställning vågar hen inte lämna den. Man stannar hellre kvar och lider än att prova ett nytt jobb. Därmed blir konsekvensen att anställda med längre anställningstid inte vågar riskera att hamna i situationen ”sist in först ut”. Och rörligheten begränsas.

Sammanfattning av effekterna av LAS enligt forskningen3.

  1. Rörligheten och dynamiken på arbetsmarknaden minskar. Både uppsägningar och nyanställningar minskar och vi får en minskad strukturomvandling. Utvecklingen av nya arbeten/yrken och företag minskar.
  2. Den minskande strukturomvandlingen påverkar produktiviteten negativt.
  3. Eftersom rörligheten minskar och inlåsningseffekterna ökar, påverkas marginalgrupperna på arbetsmarknaden, inte minst ungdomar och nyanlända. Kort kan sägas att sysselsättningsmöjligheterna för dessa grupper missgynnas till förmån för medelålders män.
  4. Den ökande tillämpningen som floran av visstidsanställningar, fakturakontrakt m.m.  medför en segmentering på arbetsmarknaden. Stelbentheten i LAS tillsammans med alltfler skiftande tillämpningar av andra typer av anställningar ger en kontraproduktiv effekt.

FÖRSLAG:

I en undersökning som Småföretagarna genomfört bland sina medlemmar framkommer att 73 % anser att LAS är ett stort hinder för nyanställningar.

Flera andra företagarorganisationer konstaterar att LAS behöver moderniseras och anpassas och då lyfts bl.a. turordningsreglerna fram med avseende på hur man ska kunna bevara kompetensen i företagen. Samtidigt inställer sig frågan om hur man ska kunna behålla anställningstryggheten. Till detta fogas frågor kring hur man ska kunna underlätta möjligheterna att avveckla medarbetare som uppenbart inte fungerar på arbetsplatsen, någon som missköter sitt arbete eller på annat sätt ställer till stor skada.

Tunga fackliga organisationer har under den senaste tiden öppnat för att ta bort turordningsreglerna, ett hinder för framför allt de små företagen. Småföretagarnas organisation uttrycker att ”En övergripande reformering av LAS är nödvändig och nya regler måste utformas så att arbetstagarnas kompetens, erfarenhet och personliga förmåga att utveckla verksamheten väger tyngre än antalet anställningsår vid driftsinskränkningar och omorganisationer”.4

Några av de förslag som lyfts fram är bl.a. följande:

  • Utöka provanställningstiden utan en alltför hög risk
  • Minska de fasta kostnaderna
  • Skapa en mera flexibel arbetsrätt
  • Utöka undantaget i LAS till åtminstone 20 personer
  • Minska antalet tvingande regler
  • Inför den danska modellen flexicurity vid anställning
  • Ta bort sjuklöneansvaret för i första skedet företag med färre än 10 anställda.
  • Inför en obligatorisk a-kassa, det ger större trygghet
  • Inför ett fungerande lärlingssystem med möjlighet till lärlingsanställningar genom hela livet
  • Avskaffa företrädesrätten
  • Ta bort nuvarande turordningsregler helt för företag med upp till 50 anställda och inför regler baserade på kompetens

Liberala Företagare anser att de ovan angivna förslagen är bra i strävan att utveckla rörligheten, få bort inlåsningseffekten och skapa större möjligheter för ungdomar och nyanlända att komma in på arbetsmarknaden.

Sammantaget behöver hela den på 1980-talet skapade lagen genomgå en total förändring och anpassas till dagens mycket mer flexibla samhälle.

Några källor:

  1. Faktiska konsekvenser av turordningsreglerna i LAS och avtal. Svenskt Näringsliv och LO. Sverker Rudeberg, Johan Ingelskog
  2. Svenskt Näringsliv
  3. Effekter av anställningsskydd Vad säger forskningen? Per Skedinger SNS Förlag 2008
  4. ”Solen går ned över LAS?”, Småföretagarnas Riksförbund. Leif Svensson
Annonser

Vänstern och företagande

Linda Westerlund Snecker (V), rättspolitisk talesperson, ger i GP i januari 2018 en bild som dels är grovt generaliserande, men även antyder bristande kompetens inom småföretagarnas verklighet. T.ex gör hon en koppling mellan ”800 unga män i lokala kriminella nätverk” med tillgång till skjutvapen, och småföretagande. Det är en intressant koppling men minst sagt synnerligen tvivelaktig.

Hon citerar en rapport skriven av Ekobrottsmyndigheten från 2016, där EBM drar slutsatsen att sju av hundra företag startas med kriminellt syfte. Westerlund Snecker menar att ett av grundskälen till en ökning av företag med kriminellt syfte, var Alliansens beslut att häva revisionsplikten för små företag 2010.

Från Liberala Företagare delar vi uppfattningen att företagande inte ska användas i kriminella syften. Majoriteten av de nära 1,2 miljoner företagen i vårt land delar också den uppfattningen. Det är seriöst arbetande människor hängivna sin verksamhet.

Det är därför lite väl magstarkt att antyda att företagande är detsamma som brottslig verksamhet. I genomsnitt står företagandet i landet för mellan 30 – 35 % av kommunernas intäkter. Som används för att bekosta skola, vård och omsorg. Att förenkla och förbättra situationen för företagen gynnar därmed också möjligheterna för våra barn och gamla att få bättre omsorg. Småföretagarna skriver ”att underlätta företagande i landet utgör och kommer att utgöra grunden för vår nuvarande och framtida välfärd”, vilket vi instämmer i.

Westerlund Snecker vill gärna vrida resonemanget så att det främst är välfärden som drabbas, ”få bukt med ekonomisk brottslighet mot välfärden”. Och hon hänvisar till bl.a. EBM, BRÅ och exemplifierar med Södertälje kommuns åtgärder.

Ekobrottsmyndigheten

EBM pekar i sin rapport, som är från juni 2016, och som Westerlund Snecker citerar, på att de aktiebolag som ingått i deras granskning och som har valt bort revisor inte står för en oproportionerligt stor andel oaktsamma brott, men att det finns anledning anta att mörkertalet för denna kategori av brott har ökat. EBM:s slutsats är att avskaffandet av revisionsplikten är en riskfaktor för att bolag används som brottsverktyg.

I sin rapport från december 2017, skriver EBM att företagens lönsamhet och tillväxt inte har förbättrats med slopad revisionsplikt för de minsta aktiebolagen, att den rapporterade sysselsättningen har minskat och drar slutsatsen att kriminella använder aktiebolag som brottsverktyg i ökad omfattning. EBM konstaterar också att företagarna inte har blivit bättre på att betala lagstadgade skatter och avgifter eller upprätta korrekta årsredovisningar, jämfört med tidigare. Brottstyperna är exempelvis bokföringsbrott, skattebrott och penningtvätt. Sedan säger EBM att både lönsamhet och sysselsättning minskade jämfört med perioden 2007-2010 och antyder att det skett därför att man valt bort revisorer.

Riksrevisionen

Riksrevisionen, RRV, konstaterar att de stödjande verktyg som tagits fram inte fungerat så bra som tänkt, och att reformen haft få positiva effekter och medfört ökad risk för skattefusk. RRV konstaterar vidare att många bolag gjort en mindre besparing men betalar samtidigt mindre i bolagsskatt som en följd av lägre tillväxt. Arbetet mot ekonomisk brottslighet har försvårats menar RRV.

Enligt Småföretagarna har dock RRV:s rapport ”en överraskande låg kvalitet” och RRV:s slutsatser har ifrågasatts av ett flertal ledande branschorganisationer. Exempelvis tar man upp revisionens roll och påpekar kraftigt att revisionen inte har till uppgift att ”lämna goda råd till företagen som bidrar till långsiktig utveckling”. Revisionens uppgift är ”en oberoende granskning av ett företags räkenskaper” och inte att vara affärsrådgivare, och hänvisar till ABL.

Utredningen saknar också, enligt Småföretagarna, saklig grund för påståendet att ”företagare skulle hålla tillbaka sina affärer för att få lägre skatt”. Småföretagarna menar att det visar på bristande respekt för svenska företagare genom att t.ex. likställa sämre lönsamhet med ökat skattefusk.

Södertälje

De uppgifter som Westerlund Snecker stödjer sig på från Södertälje kommun är från 2012. Det handlade om ett stort antal ärenden om misstänkt ekonomisk brottslighet inom ramen för en särskild satsning. Man samarbetade bland annat med Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. Enligt Tottmar i DN från oktober 2017, kan vi dock konstatera att utvecklingen, tack vare den samlade insatsen, nu pekar åt rätt håll,  ”bara var tionde företagare uppger att de har utsatts för brottslighet de senaste två åren”. Ett organiserat nätverk i arbetet har skett mellan polisen, kommunen, räddningstjänsten, Skatteverket, Försäkringskassan och flera andra myndigheter.

BRÅ

Slutligen BRÅ som rekommenderar ett antal åtgärder vilka riktar in sig på att stöta köparen i första hand och syftar till att försvåra för de brottsliga aktörerna att sälja sina tjänster.

BRÅ klargör att det är individer och inte företag som begår brotten. Deras rapport har därför en mer kriminologisk utgångspunkt. Man fokuserar mera på de personer som begår brotten och hur dessa personer använder bolag som verktyg i den kriminella verksamheten. BRÅ har lyft fram ett antal roller som den kriminella entreprenören, fixaren, svartarbetaren, målvakten, kunden och torpeden, vilka samtliga fyller avgörande funktioner i den organiserade handeln med arbetskraft. BRÅ:s förslag har därför utformats med ett aktörsfokus.

Inledningsvis menar BRÅ att man måste identifiera och kontakta den formelle företrädaren, detta gäller inte minst köp av byggtjänster. Ta referenser från tidigare utförda projekt. Utveckla den egna beställarkompetensen för att bl.a. kunna bedöma anbud. Använda webbplatsen http://www.vitabyggen.se som bl.a. innehåller goda råd till köpare om hur de ska kunna skilja oseriösa entreprenörer från seriösa. Samma hemsida tipsar även om underlag för att formulera kravlistor.

Ytterligare förslag som BRÅ lägger fram är att Skatteverket kommer att tillhandahålla företagsinformation snabbare än vad som idag är fallet. Denna myndighet riktar även ett ökat fokus på arbetstagarna för att minska antalet som arbetar svart. Och ett led i detta är att vid redovisning av de anställdas källskatt och arbetsgivaravgifter bör företagen koppla inbetalningarna till enskilda individer. BRÅ föreslår vidare att personal, entreprenörer och underentreprenörer följer de regler om legitimationsplikt och närvaroredovisning som ställs i ID06.10

BRÅ menar även att Skatteverket bör få rätt att genomföra oanmälda arbetsplatsbesök för att kontrollera vilka som arbetar där, samt myndigheterna ska samverka mycket bättre än tidigare, varvid BRÅ föreslår konkreta åtgärder som att utöka och utveckla användningen av informatörer, spaning och telefonavlyssning.

BRÅ har flera andra förslag vilka samtliga syftar till att begränsa och motarbeta ekonomisk brottslighet. Bland dessa finns t.ex. att prioritera bekämpningen av interna hot och våld (jfr Brå 2005:11), att fixarpersonen bör prioriteras av de brottsbekämpande myndigheterna, att följa upp hur omvänd skattskyldighet för moms fungerar, att skärpa kontrollen av valutaväxlingsföretag och factoringbolag, att skärpa de personliga kraven för F-skatt samt att försvåra användandet av målvakter i bolag.

Håkan Welin

Liberala Företagare

3:12-reglerna

Under fjolåret kom regeringen med ett förslag som man avsåg överlämna till riksdagen. Dock gick man inte vidare med detta förslag. Förslaget blev hårt kritiserat och skulle ha inneburit försämringar för fåmansföretag.

Grundprincipen är att småföretagare delar upp sina inkomster i två inkomstslag, ”inkomst av tjänst” och ”inkomst av kapital”. För tjänsteinkomsterna tillämpas sedan samma skattesats som för arbete, samtidigt som företaget vid skatteutdelning i normalfallet först har erlagt 22 procent skatt på rörelsevinsten

3:12-reglernas förenklingsregel (se nedan) används av hela 70% av vårt lands fåmansföretagare. Regeringens förslag till nya 3:12-regler skulle ha inneburit skattehöjningar på cirka tre miljarder kronor. Något som landets allra minsta företag skulle betala om förslaget hade förverkligats.

3:12-reglerna styr beskattandet av utdelningen hos ägare till fåmansföretag från det egna bolaget. Ett av skälen till regeringens initiativ var att den ansåg att 3:12-reglerna var gynnsamma och att det fanns möjlighet att gå ner med skatten till 20%, och man ansåg att den möjligheten, jämfört med annan beskattning, var för låg.

3:12-reglerna gäller enbart fåmansbolagsägare. Som fåmansbolagsägare räknas man om mer än häften av aktierna ägs av max 4 personer eller färre.  Observera också att i begreppet ägare ingår hela närståendekretsen (make/a, sambo, barn, barnbarn, föräldrar osv).

Det finns främst två faktorer som påverkar storleken på utdelningen. Dels hur stora medel för utdelning som är möjliga, dels hur ägaren blir beskattad.

I princip finns det tre regler att hålla reda på, huvudregeln, förenklingsregeln och gränsbeloppet.

Huvudregeln

När det gäller Huvudregeln utgör företagets löneunderlag basen för beräkningen. Och löneunderlaget består av de kontanta löner som betalats ut under föregående år, alltså året före utdelningsåret. Man får använda 50% av bolagets löneunderlag som gränsbelopp, men för att kunna nyttja denna möjlighet ställs vissa kvalifikationskrav.

De två grundläggande principerna eller kraven som används här är A) att ägare eller närstående måste ta ut en lön på minst 6 IBB plus 5% av bolagets totalt kontanta löner eller 9,6 IBB. IBB återfinns för varje år bl.a. hos Skatteverket; och B) att utdelning under gränsbeloppet beskattas med 20% samt att utdelning över gränsbeloppet upp till takbeloppet beskattas som lön, alltså runt 32% – 57% (procentsatsen beror av hur mycket lön man tagit ut under året). Om man gör en utdelning över takbeloppet (90 IBB) räknas detta som kapital och beskattas med 30%.

Utöver detta är det viktigt veta att om man ska kunna använda sig av löneunderlaget enligt huvudregeln, måste man äga mer än 4% av aktierna. Och en liten varning för att om man har ett högt omkostnadsbelopp (summan av anskaffningsutgifterna), kan huvudregeln ge ett högre gränsbelopp än förenklingsregeln.

Regeringens förslag var att bibehålla synsättet att närstående är delägare och att beräkningen av löneunderlaget trappas enligt följande:

  • 15% av delägarnas andel av löner upp till 6 IBB
  • 30% av delägarnas andel av löner mellan 6 och 60 IBB
  • 40% av delägarnas andel av löaner överstigande 60 IBB

Dessutom föreslog regeringen att beskattningen av utdelning och kapitalvinst skulle slås samman till ett enda takbelopp om 120 IBB.

Förenklingsregeln

Grundprincipen för denna regel innebär att gränsbeloppet räknas fram med ett schablonbelopp och är tillämplig om man inte kvalificerar sig för huvudregeln eller om den ger ett lägre gränsbelopp. Om man äger alla aktier i bolaget blir schablonen 2,75 x IBB året innan beskattningsåret. Äger man 50% av aktierna blir det hälften.

Regeringens förslag var här att om man använder förenklingsregeln i ett bolag får man inte beräkna något gränsbelopp över huvud taget för något annat bolag. Regeringens grundförslag var också att minska schablonen från 2,75 till 1,75 x IBB. Det skulle ha inneburit att man som företagare skull ha fått ta ut mindre i lågbeskattad utdelning än med nuvarande regler.

Gränsbeloppet

Detta belopp styrs av vilken beräkningsmetod man använder, huvudregeln eller förenklingsregeln. Det är endast denna del av aktieutdelningen som beskattas med 20%. Man får använda den regel som ger det högsta gränsbeloppet.

Regeringens förslag var att höja skattesatsen till 25%. Den föreslog även att den begränsning som finns avseende den årliga uppräkningen av sparat utdelningsutrymme skulle sänkas i statslåneräntan från 3 till 2 %-enheter.

Sedan finns det ett antal saker man måste hålla reda på:

  • en förmån, t.ex. bil, räknas inte in i löneunderlaget
  • förenklingsregeln får bara användas om man ägde aktierna vid årets ingång
  • med flera

Avslut

Det finns ett synsätt som genomsyrar dessa regler och som bl.a. gäller relationen småföretagare – anställda, där även andra delar av företagslagstiftningen och arbetsrätten i princip bara riktar in sig på de stora företagens villkor.

Dels beskattas svenska småföretag redan idag högre än stora företag. Dels är det grundläggande syftet med reglerna att förhindra att småföretagare, som arbetar i sina egna företag och som tar ut inkomst i form av aktieutdelning, beskattas med mer förmånliga skattesatser än vad som gäller för vanliga anställda i Sverige.

De konsekvenser som förslaget skulle ha fått om det gått igenom är att det blir mindre pengar på fickan för företagaren; lönsamheten minskar; det leder till sänkta incitament att anställa (sysselsättningsökningen minskar) och det blir krångligare regler för att ta ut vinst (regelverket ökar ytterligare).

Det finns en del övrigt att säga om ändringsförslagen avseende 3:12-reglerna men jag tror att de väsentligaste bitarna har kommit med ovan. Tilläggas kan att vid diskussionerna inför den omröstning som sedan inte blev av (förslaget drogs ju tillbaka) kunde M tänka sig att gå samman med SD för att rösta nej till förslaget. C och L hade tidigare deklarerat att man inte kan samarbeta med SD vilket skulle kunna ha resulterat i ett ja till förslaget.

Låt oss hoppas att regeringens förslag inte återkommer i fjolårets tappning. Snarare behövs en översyn av dessa regler så att villkoren för småföretagen förbättras.

Håkan Welin

Lätta upp bördan – Ta bort sjuklöneansvaret

Sedan 1992 har företagen sjuklöneansvaret under dag 2-14. Detta är en tung börda speciellt för de små företagen.

Enligt en undersökning gjord av Företagarna svarade 23% av företagen att de har blivit mer negativa till att anställa personal utanför familjen pga sjuklöneansvaret vid kortare sjukskrivningar,   

Här föreslår vi, Liberala Företagare, att små företag helt skall slippa sjuklönekostnaderna för att därmed våga ta steget till att anställa personal. Sverige kommer på så sätt att få fler personer i arbete och kostnaderna för arbetslöshet minskar.

Liberala Företagare vill att Folkpartiet Liberalerna ska verka för en kraftfull förändring av småföretagen villkor.

Ge oss en ångervecka för bluffakturor!

Vi har tidigare skrivit om det. Inför ångervecka på samma sätt som för privatpersoner! Ett enkelt och bra sätt att komma tillrätta med skojare som skickar påhittade fakturor till landets småföretagare.

Nu gick dock Beatrice Ask(m) och Annie Lööf(c) ut i en debattartikel på Svenska Dagbladet där de hävdar att vi ska låta polisen ta hand om bluffakturaskojarna. Någon ångervecka behövs inte.

”I realiteten torde blufföretag enligt nuvarande regelverk sällan vinna framgång i en indrivningsprocess mot den som utsatts för en bluffaktura. Nyligen har kreditupplysningsbranschen dessutom enats om att vid kreditprövningar filtrera bort alla uppgifter som härstammar från bolag upptagna på Svensk Handels lista över oseriösa försäljare. ” Skriver alltså Lööf och Ask i SvD.se

De är naiva, svarar Peter Forsmans på Stiftelsen för Internetinfrastruktur och Liberala Företagare håller med. Sedan 2007 har antalet anmälda bluffakturor mer än fyrdubblats. På varningslistor kommer det in 100-150 anmälningar varje dag. Det är en lavin av bluffakturor som ofta skickas av ett fåtal skojare som utnyttjar kryphål.

”Ministrarna har även fel i att busarna sällan vinner framgång i indrivningsprocessen. Bestridanden ignoreras av busarna som skickar sin falska fordran vidare till såväl inkassoföretag, kronofogde och även tingsrätt och alltför ofta köper sig företagaren fri från obehag.” Skriver alltså Peter Forsman, läs hans svar i sin helhet på SvD.se här:

Annonsskojare och bluffakturerare är ett växande problem för småföretag som sällan har tiden eller resurserna att driva en rättslig process. Liberala Företagare föreslår att man inför en ångervecka på liknande sätt som gäller för privatpersoner. Det är en enkel och effektiv åtgärd som dessutom inte kostar något. Läs Liberala Företagares tidigare inlägg i frågan:

Gunilla Gustafsson, Liberala Företagare

Vi introducerar Anställarlinjen!

Sveriges välstånd bygger på att småföretagare kan växa, utvecklas och må bra. Inte minst sysselsättningen är beroende av hur småföretagare trivs.

För varje person som ska anställas så måste det finnas någon som vill anställa. Därför driver Liberala Företagare inte bara arbetslinjen utan även anställarlinjen.

Det ska inte bara löna sig att arbeta, det måste löna sig att anställa också!

Vi kräver sänkta arbetsgivaravgifter, flexibelt antal karensdagar, begränsat sjuklöneansvar mm – som alla syftar till att det ska vara enklare och mer lönsamt att vara småföretagare och arbetsgivare. När det fungerar för småföretagarna så mår Sverige bättre.

Stöd vårt arbete genom att bli medlem.  Skicka en mail till lib.foretagare@gmail.com

SvD

Liberala Företagare gör succé

Liberala Företagare har i helgen varit på Folkpartiets landsmöte i Karlstad och propagerat för småföretagarfrågor. Vårt bokbord var flitigt besökt av såväl kända som mindre kända folkpartister. Kim Nurmi, Gunnar Pihl, Lars-Åke Davidsson, Paula Ternström och undertecknad servade på hela mötet. Man kan konstatera att det är ett annat drag i småföretagarfrågorna nu än tidigare. Många nya kontakter knöts och ett femtiotal nya Liberala Företagare har anmält intresse för att driva småföretagarfrågorna vidare lokalt. Målet är att bygga upp en rikstäckande organisation.

På själva landsmötet togs viktiga beslut för oss som driver småföretagarfrågor. En bred skattereform där man även, efter utskottsförslag, inbegrep en översyn om arbetsgivar-avgifterna. Viktigt. Priset på anställda avgörs ju av hela kostnaden, inte bara den direkta lönen.

Även inom arbetsrätten togs ett viktigt beslut om att skrota turordningsrätten till förmån för kompetens. Men många hinder återstår att riva för att göra Sverige till ett land som älskar småföretagare. Inte minst det hårda regelverket kring sjukansvar och karensdagar måste luckras upp, frågor som Liberala Företagare driver.

På grund av nya debattregler så fick Liberala Företagare aldrig komma upp och plädera för sina förslag; de valda ombuden hade förtur och i ekonomi- och näringslivspasset så blev det helt enkelt inte tid över för oss andra. Snopet. Här följer dock det ”programtal” som jag hade förberett för att på en minut (!) plädera för de förslag som vi hade lagt:

”Liberala Företagare har skapas för att sätta fokus på småföretagarfrågorna och småföretagarnas villkor. Det behövs en starkare folkpartiröst i småföretagarvärlden.

Sveriges välstånd bygger på att småföretagare kan växa, utvecklas och må bra. Inte minst sysselsättningen är beroende av hur småföretagare trivs. För varje person som ska anställas så måste det finnas någon som vill anställa. Därför driver Liberala Företagare inte bara arbetslinjen utan även anställarlinjen.

Det ska inte bara löna sig att arbeta, det måste löna sig att anställa också!

Vi har lagt en rad förslag – sänkta arbetsgivaravgifter, flexibelt antal karensdagar, begränsat sjuklöneansvar bl a – som alla syftar till att det ska vara enklare och mer lönsamt att vara småföretagare. När småföretagarna trivs så mår Sverige bättre. Låt Folkpartiet bli det parti som gör att småföretagarna trivs bäst!

Bifall till motion B37, 38, 41, 47 och 54!”

%d bloggare gillar detta: