Nu är Folkpartiet företagarnas och främst småföretagarnas parti! Läs delar av partiledare Jan Björklunds tal nedan:

För det första: Sverige behöver ett bättre företagsklimat.

Nu finns det partier som vill återinföra förmögenhetsskatten. När förmögenhetsskatten togs bort 2008 hade den, enligt beräkningar, drivit minst 500 miljarder kronor utomlands. Förmodligen mer. Pengar som hade kunnat användas till investeringar och jobb i Sverige, men som i stället använts till investeringar och jobb i andra länder.

Rader av framgångsrika svenska entreprenörer, förresten även idrottsstjärnor, har i många årtionden valt att bosätta sig utomlands. Tror vi att detta har varit bra för Sverige? Tror vi att detta åstadkommer ökad jämlikhet i vårt land?

Jag läste att en svensk småföretagare hade svarat på frågan vad som var värst med att vara småföretagare: ”Jo”, sa han, ”attityden till företagare i Sverige. Om det går dåligt så möts man av skadeglädje. Om det går bra möts man av avundsjuka.”

Vi måste tänka om i Sverige. Om Sverige ska vara en välfärdsnation måste vi först vara en företagarnation. Välstånd måste skapas innan det kan fördelas.

För det andra: skatterna.

Det finns de som tror att folk jobbar precis lika mycket oavsett hur höga skatterna på arbete och företagande är. Att skattenivån inte spelar någon roll.

Nyligen lade oppositionen fram förslag om kilometerskatt på lastbilar. Som om lastbilar kör runt för nöjes skull. Men Miljöpartiets avsikt är naturligtvis att de vill att det ska köras mindre lastbil. Här erkänner de sambandet; höjs skatten på en viss aktivitet så kyls just den verksamheten ned.

Vi har höga skatter på sprit i Sverige för att folk ska köpa mindre sprit. Vi har höga skatter på bensin för att folk ska använda mindre bensin. Men den självklara frågan blir ju då: om höga skatter på sprit leder till att vi köper mindre sprit och höga skatter på bensin leder till att vi använder mindre bensin, till vad leder då höga skatter på arbete och företagande?

Det som styr tänkandet hos många politiker är ofta avundsjuka. Det är okej med fattigdom, så länge ingen annan har det bättre. Detta tänkande kräver hård statlig styrning. Om någon arbetar hårt eller sticker upp så ska de tryckas ned. Det är politikens jantelag. Företagande och entreprenörskap ska motarbetas.

Men vi måste ha det motsatta synsättet om vi ska bli framgångsrika. Människors vilja att hela tiden förbättra sin livssituation är den viktigaste drivkraften för att föra samhällsutvecklingen framåt. Hårt arbete måste löna sig. Ansträngning måste löna sig. Att utbilda sig länge måste löna sig. Att ta ansvar måste löna sig. Att ta risker måste kunna löna sig.

Att staten tillåter att människor kan bli rika, är en förutsättning för att staten ska kunna stödja de människor som blir fattiga.

Det är viktigare att bekämpa fattigdom än att bekämpa rikedom!

För det tredje: arbetsrätten.

För ett litet eller medelstort företag med allt från några stycken anställda till några hundra, så är det inte ovanligt att en mindre grupp medarbetare besitter sådan nyckelkompetens eller sådant engagemang att de är oumbärliga. Om de försvinner hotas företagets överlevnad och tryggheten för alla andra anställda.

Vi ska ha en gedigen anställningstrygghet i Sverige. Men när ett företag står inför personalneddragningar, så måste företaget ha rätten att behålla den kompetens som gör att företaget har störst chans att överleva på sikt.

Viljan att förändra arbetsrätten är olika stor hos olika parter och partier. Som ni har märkt finns det även olika attityder mellan alliansregeringens partier. Detta är en fråga som återstår att förhandla om inför alliansregeringens valmanifest.

Men jag vill vara tydlig med vilken utgångspunkt som jag och mitt parti har i dessa förhandlingar; vi ska naturligtvis ha en grundläggande anställningstrygghet för anställda som regleras i lag. Men arbetsrätten behöver moderniseras, företag måste kunna ta större hänsyn till enskilda medarbetares kompetens än i dag.

- – -

För att sammanfatta: Jag är övertygad om att Sverige kan bli en vinnare också i globaliseringens tidevarv. Men det skulle kraftigt underlättas av några viktiga förändringar i Sverige:

1. Attityden till företagande måste bli mer positiv, inte mer negativ.
2. Skatterna på arbete och företagande måste fortsätta att sänkas, inte höjas.
3. Arbetsrätten ska vara ett redskap vid omställningar, inte upplevas som ett hinder.
4. Sverige ska vara en del av Europa, inte en åskådare vid sidan av.
5. För jobbens och klimatets skull behöver kärnkraften utvecklas, inte avvecklas.
6. Yrkeskunskaper, yrkesutbildningar och lärlingssystem behöver uppvärderas, inte nedvärderas,
7. Skolans resultat måste höjas, inte fortsätta att sjunka.

Vi i Sverige kan lyckas med allt detta. Om vi bestämmer oss för det.

vLäs hela talet här: Jan Björklunds tal på Företagarnas kongress – Företagarna.